Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Våtmark i klimatdebatten

Publicerat måndag 7 september 2009 kl 06.00
En av våtmarkerna i Sverige. Foto: Hasse Holmberg, Scanpix.

Island vill att återställande av våtmarker ska räknas som klimatförbättrande åtgärder i det globala avtal om minskade utsläpp som ska klubbas på FN-mötet i Köpenhamn i december. Om Island för gehör för sitt förslag skulle det innebära att länder får tillgodoräkna sig våtmarksrestauering som utsläppsminskningar.

Men det är Torben Christensen, professor vid institutionen för naturgeografi och ekosystemanalys vid Lunds universitet, kritisk till eftersom våtmarker även släpper ut växthusgaser.
– Våtmarker kan vara ganska markanta koldioxissänkor men de är nästan alltid samtidigt stora källor till växthusgaser som metan och eventuellt även lustgas. Och det kan mer än motväga deras funktion som koldioxidsänka, säger han.

Våtmarkerna kan alltså släppa ut mer växthusgaser än vad de binder eftersom metan och lustgas är mycket starkare växthusgaser än koldioxid. Och det gör det problematiskt att räkna våtmarksrestaureringar som utsläppsminskningar, enligt Torben Christensen.
Det är Island som nu lägger fram det här förslaget i de globala klimatförhandlingarna. Om arbetet med att återställa våtmarker skulle räknas som en utsläppsminskning så skulle Island inte behöva minska sina andra koldioxidutsläpp från t.ex. industrin lika mycket för att nå landets utsläppsmål.

På Island har över 4 500 kvm våtmark dränerats så att de bördiga jordarna kan användas till jordbruk. Eller så har man brutit torv på områdena. Ett annat land som ställer sig bakom Islands förslag i klimatförhandlingarna är Vitryssland som har dränerat över hälften av sina 23 500 kvm stora våtmarker.
– Det finns många bra skäl till att återskapa våtmarker, bland annat för biodiversiteten och för att skapa rekreativa områden. Det är ingen tvekan om att det ur miljösynpunkt generellt sett är en jättebra sak, men in klimatsammanhang ska man vara försiktig med att använda argumenten att återetablering av våtmark är en postiva grej eftersom det kan vara tvärtom, säger Torben Christensen.

Malin Olofsson
malin.olofsson@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".