Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Samma celldöd hos växter och djur

Publicerat fredag 16 oktober 2009 kl 06.00
Forskarna undersökte bland annat hur en minskning av proteinet TUDOR-SN påverkade pollenceller från ogräset backtrav. Röd färg indikerar förtida celldöd.

Förra veckan berättade årets Nobelpristagare i medicin hur enzymet telomeras bestämde hur många gånger en cell får dela sig. Men det är inte den enda styrmekanismen för en cells livslängd. En annan heter Tudor-sn, en livsförlängare som funnits med redan innan livet på jorden gick att dela upp i växter och djur.

Så fort en cell skapas, så börjar den faktiskt att dö, genom en förprogrammerad celldöd. Men vissa celler förskonas det ödet. Och det är hur kroppen kan säga åt vissa celler att leva vidare, medan den låter andra dö, som intresserade forskarna bakom den här studien.

Genom att studera celler i möss, människor, gran och ogräset backtrav, upptäckte forskarna att ett särskilt protein, Tudor-sn, som finns hos både växter och djur, är det som ser till att celler inte dör för tidigt. 

Forskarna upptäckte också att Tudor-sn bryts ner på nästan exakt samma sätt hos människor, växter och djur. Genom nedbrytandet av det här proteinet kan kroppen, eller växten, kan se till att en cell inte heller lever för länge. Det här gör alltså att man nu drar slutsatsen att den här funktionen måste ha utvecklats redan innan livet på jorden kunde delas upp i växter och djur.

– Programmerad celldöd är viktigt för utvecklingen av alla flercelliga organismer. Och i och med att det finns gemensamma faktorer vad gäller det här hos växter och djur, så finns det också en ökad sannolikhet att programmerad celldöd var någonting som måste ha funnits redan i evolutionens början, säger Jens Sundström, som är docent i växtfysiologi vid Sveriges lantbruksuniversitet.

Jens Sundström, som har utfört den del av studien där man tittat på celler från ogräsväxten backtrav, menar också att den här upptäckten kan få medicinska konsekvenser. För om mekanismerna som styr cellens livslängd inte fungerar av någon anledning, och cellerna får leva för länge, så kan det leda till cancer. Och om cellerna i stället dör för snabbt, så kan det leda till parkinson.

– Vi har inget botemedel i sikte just nu, men det ger ju en ökad förståelse för hur cancer och parkinson kan utvecklas. Och med den ökade kunskapen kan det ju komma behandlingar i framtiden.

Peter Alestig
peter.alestig@sr.se

Referens: Sundström, J et al. Tudor staphylococcal nuclease is an evolutionarily conserved component of the programmed cell death degradome, Nature cell biology, publicerad online 2009-10-11. Doi:10.1038/ncb1979


Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".