Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Gen som orsakar körtelcancer upptäckt

Publicerat onsdag 14 oktober 2009 kl 06.00

Forskare vid Sahlgrenska akademin i Göteborg har hittat en gen som tycks förekomma i samtliga fall av så kallad adenoidcystisk cancer. Det är en tumörtyp som kan drabba olika körtlar i kroppen, allt från bröst till spottkörtlar. Rönen publiceras i den amerikanska vetenskapsakademiens tidskrift PNAS. 

- Det är tumörer som förekommer hos relativt unga individer, vid en medelålder av runt 40 år, och problemet är att det är elakartade tumörer med väldigt hög dödlighet, säger en av artikelförfattarna och professorn Göran Stenman som leder forskargruppen vid Lundberglaboratoriet för cancerforskning vid Sahlgrenska akademin.

Han menar att den nya upptäckten ger möjlighet till säkrare diagnoser och bättre behandling av de här ganska ovanliga, men mycket otrevliga cancerformerna.

Enligt Göran Stenman lever de flesta patienterna efter fem år, men 10-15 år efter diagnos lever kanske en femtedel.

För redan 20 år sedan såg hans forskargrupp en kromosomförändring som verkade hänga ihop med körteltumörerna. Inte en medfödd förändring utan en som sker under livets gång - en genbit från kromosom 6 slår sig ihop med en från kromosom 9.

- Men vid det tillfället hade vi varken materiel eller tekniker för att fiska ut den här nya cancergenen, berättar Göran Stenman.

I den studie som publiceras i den amerikanska vetenskapsakademins tidskrift (PNAS) idag har forskarna undersökt 15 tumörer och funnit genförändringen i alla. Sedan det arbetet gjordes har de analyserat ytterligare ungefär 75 tumörer och resultatet står sig enligt Göran Stenman. Genförändringen finns i nästan samtliga tumörer.

Nu när man kunnat se den sammanslagna genen hos tumörerna kan man ställa diagnos med ett enkelt gentest och Göran Stenman hoppas på nya behandlingar. Antingen genom att man stänger av genen eller att man går in och stör i signalvägar som den påverkar:

- Vi har påbörjat försök med att identifiera den typ av molekyler och hämmare som skulle kunna tänkas samverka med olika signalvägar som är aktiverade av den här nya cancergenen.

Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sr.se

Referens: Persson, M. et al. Recurrent fusion of the MYB and NFIB transcription factor genes in carcinomas of the breast and head and neck, Proceedings of the National Academy of Science USA (PNAS).

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".