Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Ny kartläggning visar hur gener styrs

Publicerat torsdag 15 oktober 2009 kl 06.00
En ny kartläggning visar ett sätt som gener slås av och på. Foto: Wikimedia.

Kartan över människans gener kom för närmare tio år sedan. Nu kompletteras den med upplysningar om de styrmekanismer som talar om vilka av alla generna som ska vara påslagna i en viss cell.

– Det är väldigt viktigt att vi känner till detta, för de här metyleringsmönstren kan rubbas och då får vi tyvärr cancer och andra komplexa sjukdomar på köpet, säger Rolf Ohlsson, professor i genomisk integritet på Karolinska Institutet i Solna.

När kartan över människans arvsmassa presenterades vid millenieskiftet kallades den livets bok. Den boken med DNA-molekylens ritning på en hel människa bär vi omkring på i varenda cellkärna i kroppen. Trots att det bara är en liten del i taget som används – receptet på ett öga har man inte så mycket nytta av i stortån till exempel – och nu kommer allt mer kunskap om vad som styr avläsningen. Det är epigenetik.

Framför handlar det om två mekanismer. DNA som för tillfället inte ska avläsas kan rullas upp hårt på den trådrulle där den sitter lindad. Då blir genkoden där oåtkomlig. Eller så kan en liten molekyl kallad metylgrupp kopplas till genen på ett visst ställe och hindra att den avläses.

Just den så kallade metyleringen är ämnet för studien som nu publiceras i tidskriften Nature. Forskarna har gått igenom hela arvsmassan och undersökt hur metylgruppen tystar gener dels i färdiga fosterceller, dels i stamceller, ännu inte specialiserade celler.

Och det visade sig skilja sig mellan dem på ett oväntat sätt. I stamcellerna sätter sig metylgruppen ofta, en fjärdedel av gångerna, på ett annat ställe i DNA-kedjan än den gör i en vanlig, färdig cell.

En detalj kan tyckas men varje sån här kunskap är viktig för att vi ska förstå hur generna styrs av de här olika epigenetiska systemen. Den hårt rullade trådrullen och den störande metyleringen.

Att förstå de här genreglerande mekanismerna är viktigt. Dels kan de  ligga bakom till exempel cancer, när vi har en gen som kan stoppa tumörtillväxt som inte avläses.

Men de kan också användas praktiskt. Det finns redan cancermediciner som använder det här systemet för att stänga av och sätta på gener, trots att vi inte har en fullständig bild av hur systemet fungerar. Och Rolf Ohlsson vid Karolinska Institutet tycker att den här studien är viktigjust för cancerforskningen.

– Det ger en referenspunkt. Vi kan nu studera metyleringsmönster, vi kan studera epigenetiska tillstånd under utvecklingens gång i cancerceller och det är första gången vi har en sån referenspunkt för hela arvsmassan.

Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sr.se

Referens:
Ryan Lister, Mattia Pelizzola et al. Human DNA methylomes at base resolution show widespread epigenomic differences. Nature, online publication Oct 15. DOI: 10.1038/nature08514

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".