Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Lättare analysera smutsiga DNA-prov

Publicerat torsdag 29 oktober 2009 kl 06.01
Ett blodspår säkras med tops i jakten på DNA. Foto: Dan Hansson/Scanpix.

Svenska forskare har hittat ett nytt sätt att ta sig an smutsiga DNA-prover i kriminaltekniska utredningar. Det skulle kunna leda till att fler prov med mycket smuts och lite DNA-spår kan analyseras, men än är det långt dit.

– Jag tyckte det var helt fantastiskt. Jag hade inte riktigt förväntat mig det, att man skulle kunna få en sådan tydlig effekt, säger Johannes Hedman är förste molekylärbiolog vid Statens Kriminaltekniska Laboratorium.

– För det är verkligen bättre i vart och ett av proverna. Helt enkelt mer robust och mer stabilt än den teknik som är standard.

Tidigare försök med att analysera DNA i prover som är smutsiga, alltså blandade med andra ämnen, som tex cigarettkemikalier i saliv från en fimp, har gått ut på att göra proven så rena som möjligt.

Det är här som forskarna knutna till Statens Kriminaltekniska laboratorium, SKL, har tänkt annorlunda. De inriktade sig på att inte rena provet utan göra DNA-analysen i de smutsiga proven genom att byta ut ett par kemikalier i den analysvätska som används.

Den avgörande biten är det så kallade DNA-polymeraset. Det enzym som gör att de DNA-bitar som finns i provet kopierar sig själva och blir enklare att hitta. SKL-forskarna har lyckats sortera ut ett enzym som är stabilt nog att kunna göra jobbet i ett smutsigt prov.

Man kan lätt tro att det nu snabbt och enkelt blir ett par nya patent och att vi snart har en svensk teknik i alla kriminaltekniska labb världen över, men enligt Johannes Hedman är det inte riktigt så lätt.

– Innan man börjar använda det i rutin krävs det ganska rigorösa studier. Än så länge är vi på forskningsnivån. Vi är nöjda över att kunna visa att de här effekterna finns, och att kunna lyfta fram det och kanske få igång diskussioner i större sammanhang. På sikt är det kanske något man kan ta in som rutinanalys, men där är vi inte ännu, säger Johannes Hedman, förste molekylärbiolog vid Statens Kriminaltekniska Laboratorium.

Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Referens: Johannes Hedman et al. Improved forensic DNA analysis through the use of alternative DNA polymerases and statistical modeling of DNA profiles. BioTechniques Vol. 47, No. 5, November 2009.

Mer om DNA-analyser och spår från brottsplatser:

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".