Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Små djur som spelar stor roll

Publicerat måndag 11 januari 2010 kl 06.00
Små encelliga djur kan påverka kvävets kretslopp mer än man tidigare trott. Foto: Nils Risgaard-Petersen

Milimeterstora, snäckliknande organismer i havet visar sig spela en oväntat stor roll i kvävets kretslopp – och kan också få oss att förstå mer om hur koldioxid frigörs. De här små encelliga varelserna heter foraminiferer och det märkvärdiga med dem är att många av dem kan andas kväve när syret tar slut. Ny forskning visar att fler än man trott kan göra det.

Från de djupaste hav till de grundaste flodmynningar – överallt i haven finns de små foraminifererna. När man för några år sedan upptäckte några arter av foraminiferer som kunde andas kväveoxid - nitrat - och på så sätt släppa ut kvävgas i atmosfären, blev man förvånad. Tidigare hade man trott att det bara var bakterier som kunde göra det.

Nu har ett internationellt forskarlag visat att förmågan att andas nitrat förmodligen finns hos de flesta foraminiferer. Fler än hälften av de 68 arter som forskarna undersökt, hade nämligen den förmågan. Enligt Åke Hagström, chef för havsmiljöinstitutet i Göteborg, är den här upptäckten mycket viktig för förståelsen av kvävets kretslopp.

– Av allt det nitrat som rinner ner i haven och som förs till haven - vad händer med det? Jo, det kan alltså återföras till atmosfären. Och nu ser man här en ny grupp organismer som kan ägna sig åt den här verksamheten, och som gör det, säger Åke Hagström.

Man har alltså upptäckt en helt ny väg för kvävet att ta sig från havet, till atmosfären. Enligt forskarna skulle foraminifererna kunna stå för så mycket som 70 procent av omvandlingen av kväveoxid i havet till kvävgas i luften - minst sagt en viktig kugge kretsloppet.

Varför är det då så viktigt att förstå kvävets kretslopp? Jo, det hänger intensivt ihop med kolets krestlopp i och med att de förenas i, i princip allt organiskt material, förklarar Åke Hagström. Kvävets kretslopp kan därför användas som kontrollvariabel när man försöker beräkna till exempel hur mycket koldioxid som frigörs från haven, säger han.

– Om man får de två modellerna att stämma överens, så blir man mer benägen att tro att man har hamnat rätt, säger Åke Hagström.

Peter Alestig
peter.alestig@sr.se

Tidigare publicerat på samma ämne:



Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".