Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Bin används som robotmodeller

Publicerat torsdag 14 januari 2010 kl 06.00
Modell till framtida stadsrobot. Foto: Craig Sanders, Scanpix.

Självflygande robotar kan bli verkliga inslag i stadsbilden inom en inte alltför lång tid, tror forskare. För att ta fram dessa robotar använder man sig av bin som modelldjur. Särkilt kunskap om hur bin navigerar kan komma till användning.

Honungsbin använder både ögonen och antennerna när de går in för landning. Det har Marie Dacke och kollegerna på syngruppen vid Lunds universitet konstaterat med hjälp av höghastighetskamera.

– Då ser vi att de använder både synen och antennerna för att ställa in sig och landa rätt, och det hade vi ingen aning om att de skulle använda antennerna. Det var fullständigt överraskande, vi trodde det var helt synstyrt, men det var det alltså inte, säger Marie Dacke.

I studien amputerade Marie Dacke antennerna på en grupp bin och det visade sig att 4 av 10 bin med amputerade antenner inte lyckades landa på en plan horisontell yta. Eftersom antennerna alltid är de kroppsdelar som först vidrör ytan när bina landar uppochner så misslyckades alla de amputerade bina med just uppochnerlandning.

Att bin använder både ögon och antenner för att kunna manövrera sig vid landning är kunskap som biologen Marie Dacke, i samarbete med ingenjörer, hoppas kunna överföra till små självflygande helikoptrar. Robotstyrda helikoptrar som ska kunna förbättra storsstädernas miljö- och trafiksituationen.

– Våra gator håller ju på att bli fulla av bilar och en av de saker jag håller på och forskar om är hur vi kan ta fram små självflygande robotar. De skulle till exempel kunna hjälpa till med leveranser inom staden. Istället för att köra leverans med budbil kan man skicka små paket och små leveranser med de här självstyrda robotarna, säger Marie Dacke.

Orsaken till att forskare utgår från insekter när de försöker skapa framtidens avancerade miniatyrhelikoptrar i stadsmiljö är att insekterna, trots sina små hjärnor, oftast lyckas utföra komplicerade flygmanövrer utan att krocka med till exempel träd och andra saker i naturen.

– Det gör de med bara hundra nervceller, medans vi har hundra miljarder nervceller i vår hjärna. De är ett bättre system att utgå ifrån för att försöka ta reda på hur man ska kunna kontrollera de här robotarna, säger Marie Dacke.

Den här typen av forskning sysselsätter forskare på många håll i världen och Marie Dacke tror att flygande robotar snart kan vara en naturlig del av stadsbilden:

– Ja, det är inom en tioårsperiod som detta kan hända.

Gustaf Klarin
gustaf.klarin@sr.se

FAKTA biomimetik

Att studera och avsiktligt härma naturen, så som Marie Dacke och hennes kollegor i syngruppen vid Lunds universitet vill göra med honungsbin, kallas för biomimetik.

Andra exempel på detta är härmandet av lotusblommans ytskikt som smuts har svårt att fästa på, kardborreband som man hämtat inspiration till ifrån växtriket och kontorsbyggnader som byggts enligt termitstackens principer.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".