Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Undermålig rapport om minoriteter

Publicerat tisdag 2 februari 2010 kl 07.31
Oklart om det går att dra slutsatsen att judar äter mer frukt och grönt än andra minoriteter.

Folkhälsoinstitutet kom nyligen med en rapport om de nationella minoriteternas hälsosituation. Men rapporten lider bland annat av en mycket låg svarsfrekvens från vissa grupper.

I Folkhälsoinstitutets rapport fastslås bland annat att "judar äter mer frukt och grönsaker än dem i hela befolkningen" och är "mindre ekonomiskt utsatta", samt att "tornedalingar ofta har sämre kroppslig hälsa".

Men allvarliga metodproblem påpekas i samma rapport. Det handlar om att man inte tagit hänsyn till de olika gruppernas bostadsort. Det är nämligen sedan tidigare känt att norrbottningar, dit tornedalingarna hör, har sämre hälsa än invånare i riket som helhet.

Representanter för den judiska gruppen har å sin sida valts ut enbart bland församlingsmedlemmarna i de tre storstäderna Malmö, Göteborg och Stockholm. Att storstadsbefolkningarnas hälsa och sociala situation skiljer sig från befolkningen som helhet är också det känt sedan tidigare.

Frågan är alltså om det är hälsoeffekten av bostadsort eller tillhörighet till en nationell minoritet som Folkhälsoinstitutet mätt. Vi hör Saman Rashid, avdelningschef för analysenheten på Folkhälsoinstitutet.

- Vi har ett regeringsuppdrag som är väldigt tydligt och det är att vi har i uppdrag att jämföra de nationella minoriteterna med resten av befolkningen, det är det vi har följt.

Hos den judiska befolkningen är dessutom svarsfrekvensen mycket låg. Endast en tredjedel av de tillfrågade har svarat på hälsoenkäten. Bara drygt 400 enkätsvar ligger därför till grund för Folkhälsoinstitutets uttalande om de cirka 25000 svenska judarna hälsa och sociala situation

Men hur låg får svarfrekevensen egentligen vara för att resultatet fortfarande ska vara relevant?

- Det finns ingen tydlig gräns för det, säger Saman Rashid, avdelningschef för analyseneheten på Folkhälsoinstitutet.

Ulrika Björkstén
ulrika.bjorksten@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".