Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Istidens is varierade mycket

Publicerat fredag 12 februari 2010 kl 06.00
1 av 2
Datering av droppstenar i grottor har bidragit till de nya rönen om istidens ismängd.
2 av 2

Sinnebilden av istiden som en enorm oföränderlig isblaffa stämmer inte. Ny klimatforskning från Mallorca visar att volymen på isarna varierade kraftigt under senaste istiden.

– Den här studien har klart visat att istiden var mycket mer dynamisk än vad vi tidigare har trott. Den statiska bilden av en is som lägger sig och ligger utbredd och inte förändras så mycket i volym, den bilden har fått sig en törn, säger Veijo Pohjola, professor i naturgeografi vid Uppsala universitet.

De nya rönen om variationerna av isvolymen under senaste istiden kommer från ett internationellt forskarlag som har kartlagt havsnivån genom datering av droppstenar i grottor på Mallorca. Eftersom droppstenar inte kan bildas under vatten ger de en bra bild av hur havsytan förändrats genom flera årtusenden.

Den senaste istiden kännetecknas av låga havsnivåer eftersom stora mängder vatten bands i isen, men forskarna har kommit fram till att havsnivån för 81000 år sen var en meter högre än idag, trots att istiden då hade pågått i 10000 år.

– Det är intressant att havsytan kan ha varit högre då än idag. Det betyder att det måste ha varit mindre is då än idag trots att det var istid då, säger Veijo Pohjola.

Veijo Pohjola förklarar att förändringarna under istiden beror på orbitala variationer, det vill säga hur variationer i jordens bana runt solen och jordaxelns lutning påverkar solinstrålningen. Särskilt solinstrålningen över norra Atlanten har en viktig roll i klimatsystemet. Ökad solinstrålning över norra Atlanten leder till varmare havsströmmar. Och när havet blir varmare avger havsvattnet dessutom mer koldioxid som värmer klimatet och därigenom smälter isarna.

– Det är ganska stora skillnader i effekter under de här orbitala variationerna under en istid som innebär att vi får stora förändringar i mängden is som ligger lagrad. Avslutar Veijo Pohjola som är professor i naturgeografi vid Uppsala universitet.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".