Valdagen den 19 september närmar sig med stormsteg. Alla nyheter och program på ämnet hittar du här:
Läs mer om:
Vem har rätt till Kristinas gener?
Drottning Kristina är en av våra mest omtalade och omskrivna kungligheter någonsin, trots att hon bara var landets regent i tio år. En fråga som diskuterats flitigt är hur det egentligen stod till med hennes könstillhörighet – var hon kanske någon form av hermafrodit? Med modern DNA-teknik har vi nya möjligheter att hitta svaret. Men frågan är: har vi rätt att rota i drottning Kristinas gener?
– Sättet vi ser på mänskliga kvarlevor är komplicerat – de är inte levande, som vi människor, och inte döda ting, som en sten, utan hamnar på sätt och vis i en egen kategori, säger bioetikern Malin Masterton, vid Uppsala universitet.
I dagarna lägger hon fram sin doktorsavhandling "Duties to Past Persons: Moral Standing and Posthumous Interests of Old Human Remains", som behandlar just hur vi bör – eller rättare sagt inte bör – hantera mänskliga kvarlevor.
Det hela började faktiskt med en förfrågan till bioetikern Mats G Hansson, om huruvida man skulle kunna ta reda på hur mycket kvinna drottning Kristina var, genom att göra en DNA-analys på kvarlevor av drottning Kristina, utifrån material som finns tillgängligt på Uppsala Universitet. Frågan landade till slut i Malin Mastertons knä.
– Jag blev lite ställd till en början – hur kan man tänka sig att en död person kan skadas? Samtidigt så är det mycket personlig information som man i det här fallet skulle leta efter, säger hon.
Frågan utvecklades till att handla om hur vi egentligen ser på mänskliga kvarlevor, och om man kan handla oetiskt mot ett skelett. När väger det vetenskapliga intresset tyngre än respekten för en sedan länge död och begraven individs personliga integritet?
Textarkiv
Torsdag 20 maj 2010
Världens minsta näckros räddad från utrotning
Torsdag 20 maj 2010 kl 05:50
För två år sedan försvann de sista exemplaren av den lilla näckrosen, i samband med att deras naturliga växtmiljö i Rwanda exploaterades för hårt. Men några frön räddades kvar – och nu har brittiska botaniker lyckats få den lilla rariteten att blomma igen.
Välbevarade fynd avslöjar östgötsk fiskemetropol
Några av världens bäst bevarade stenåldersföremål grävs nu fram vid arkeologiska utgrävningar i Motala. Fynden avslöjar att området för omkring 6000 år sedan var något av en fiskemetropol.
Torsdag 20 maj 2010 kl 06:00
Några av världens bäst bevarade stenåldersföremål grävs nu fram vid arkeologiska utgrävningar i Motala. Fynden avslöjar att området för omkring 6000 år sedan var något av en fiskemetropol.
Några av världens bäst bevarade stenåldersföremål grävs nu fram vid arkeologiska utgrävningar i Motala. Fynden avslöjar att området för omkring 6000 år sedan var något av en fiskemetropol.
Malaria på tillbakagång trots klimatförändring
En varning som vi hört många gånger är att tropiska sjukdomar riskerar spridas till nya områden i en allt varmare värld. Men enligt en ny studie som publiceras i tidksriften Nature idag blir kopplingen mellan utbredningen av malaria och jordens klimat allt svagare.
Torsdag 20 maj 2010 kl 06:00
En varning som vi hört många gånger är att tropiska sjukdomar riskerar spridas till nya områden i en allt varmare värld. Men enligt en ny studie som publiceras i tidksriften Nature idag blir kopplingen mellan utbredningen av malaria och jordens klimat allt svagare.
En varning som vi hört många gånger är att tropiska sjukdomar riskerar spridas till nya områden i en allt varmare värld. Men enligt en ny studie som publiceras i tidksriften Nature idag blir kopplingen mellan utbredningen av malaria och jordens klimat allt svagare.
Bra chef leder till mindre sjukfrånvaro
Torsdag 20 maj 2010 kl 09:46
En bra chef ger bättre hälsa och mindre sjukfrånvaro på arbetsplatsen, enligt en undersökning från Mälardalens högskola. Fler än 10 000 anställda inom vård och omsorg i 60 kommuner deltog.
Vem har rätt till Kristinas gener?
Drottning Kristina är en av våra mest omtalade och omskrivna kungligheter någonsin, trots att hon bara var landets regent i tio år. En fråga som diskuterats flitigt är hur det egentligen stod till med hennes könstillhörighet – var hon kanske någon form av hermafrodit? Med modern DNA-teknik har vi nya möjligheter att hitta svaret. Men frågan är: har vi rätt att rota i drottning Kristinas gener? Vetandets Värld 2010-05-20.
Torsdag 20 maj 2010 kl 11:00
Drottning Kristina är en av våra mest omtalade och omskrivna kungligheter någonsin, trots att hon bara var landets regent i tio år. En fråga som diskuterats flitigt är hur det egentligen stod till med hennes könstillhörighet – var hon kanske någon form av hermafrodit? Med modern DNA-teknik ...
Drottning Kristina är en av våra mest omtalade och omskrivna kungligheter någonsin, trots att hon bara var landets regent i tio år. En fråga som diskuterats flitigt är hur det egentligen stod till med hennes könstillhörighet – var hon kanske någon form av hermafrodit? Med modern DNA-teknik har vi nya möjligheter att hitta svaret. Men frågan är: har vi rätt att rota i drottning Kristinas gener? Vetandets Värld 2010-05-20.
Craig Venters resa mot konstgjort liv
Torsdag 20 maj 2010 kl 17:00
John Craig Venter föddes 1946 i Salt Lake City, USA. Han är en amerikansk biokemist och genetiker som bland annat utvecklat metoder för att snabbare identifiera gener och sekvensera genom.
Lyssna
Senaste ljudklippen
- Bland hajar och kärnkraftsavfallBland hajar och kärnkraftsavfall (5:27)
- Utforskare: Marcus Öhman, zoolog Utforskare: Marcus Öhman, zoolog (3:16)
Serien Utforskarna riktar blicken mot valet och forskningspolitiken. Vetenskapsradion har pratat med svenska forskare som arbetat utomlands och därför kan göra jämförelser med Sverige. Marcus Öhman är zoolog på Stockholms universitet har forskat i flera afrikanska och asiatiska länder. Han tänker i lite andra banor. Det han främst vill komma åt är kreativa forskningsmiljöer där grundforskning och den tillämpade forskningen kan samsas. - Utforskare: Kerstin Lindblad-Toh, professor i komparativ genomikUtforskare: Kerstin Lindblad-Toh, professor i komparativ genomik (2:58)
Serien Utforskarna riktar blicken mot valet och forskningspolitiken. Vetenskapsradion har pratat med svenska forskare som arbetat utomlands och därför kan göra jämförelser med Sverige. Kerstin Lindblad-Tho är professor i komparativ genomik vid Uppsala Universitet. Hennes arbete går ut på att jämföra tamhundens och människans genetik för att se vad som orsakar folksjukdomar som cancer eller ALS. Hon leder det nya Science for Life-laboratoriet i Uppsala och har samtidigt en chefstjänst på Broad Institutet i Boston. Hennes önskan till politikerna är mer pengar till unga forskare och större satsning på längre och större projekt. - Ny kemikalie mot malariaNy kemikalie mot malaria (1:23)
Ny kemikalie mot malaria - Sot via mobilenSot via mobilen (1:40)
Sot via mobilen
Lyssna också på
-
Vetenskapsradions veckomagasin
- Senaste sändningen
- Poddradio
- Lyssningsarkiv
-
Vetandets värld
- Senaste sändningen
- Poddradio
- Lyssningsarkiv
Senast publicerat:
Vetandets värld
Vetandets värld sänds i P1 varje vardag 12.10, med repris 23.07.
Senast publicerat:
Veckomagasinet
Vetenskapsradions Veckomagasin sänds i P1 varje fredag 13.20, med repris lördag 01.15 och söndag 08.05.
Vetenskap i poddradion
Ladda ner och prenumerera!
Tablå
Kontakta oss
Vetenskapsredaktionen
Sveriges Radio
Box 1552
751 45 Uppsala
Tel: 018-17 40 00
E-post: vet@sr.se
