Valdagen den 19 september närmar sig med stormsteg. Alla nyheter och program på ämnet hittar du här:
Läs mer om:
Saltare Östersjö med varmare klimat
Ett varmare klimat kan göra att östersjön blir saltare, tvärtemot vad man tidigare trott. Det visar en ny studie från Göteborgs universitet baserad på klimatdata från de senaste 500 åren.
Anledningen är att tillförseln av sött flodvatten till Östersjön kommer minska totalt sett och att ett varmare klimat ger mer nederbörd. Ett saltare hav har konsekvenser för hela östersjöns ekosystem. Medan arter som sill och torsk gynnas kommer arter som trivs i sötare vatten, som till exempel gädda och aborre, att missgynnas.
Textarkiv
Fredag 21 maj 2010
Mobilanvändning verkar skydda mot cancer
Fredag 21 maj 2010 kl 05:55
Mobiltelefonanvändning ökar inte risken för cancer - det var slutsatsen av den stora internationella studie som presenterades i början av veckan. Men tittar man närmare på siffrorna i studien blir resultatet något överraskande. Det verkar nämligen som om mobilanvändning skyddar mot cancer.
Cell kan leva med konstgjort DNA
Fredag 21 maj 2010 kl 06:00
Den världsberömda amerikanska genforskaren Craig Venter och hans forskarkollegor vill skapa konstgjort liv - närmare bestämt konstgjorda bakterier. Nu har de lyckas skapa DNA och introducerat det i en levande cell.
Celler kan leva med konstgjort DNACeller kan leva med konstgjort dna (2:07)
Grodor kommunicerar genom skakande växter
Fredag 21 maj 2010 kl 07:30
Den rödögda trädgrodan får träden att skaka för att skrämma sina rivaler. Forskare har länge anat att grodor använder sig av vibrationssignaler för att kommunicera, men nu har det för första gången visats i en studie.
Saltare Östersjö med varmare klimat
Fredag 21 maj 2010 kl 07:30
Ett varmare klimat kan göra att östersjön blir saltare, tvärtemot vad man tidigare trott. Det visar en ny studie från Göteborgs universitet baserad på klimatdata från de senaste 500 åren.
Hon bränner grisar för att lösa mord
För att lösa svåra mordfall kan fynd av insekter på mordoffrets kropp, bidra till att lösa gåtan. Professorn Gail Anderson vidareutvecklar detta område genom att experimentera på döda grisar. Vetandets värld 20100521.
Fredag 21 maj 2010 kl 11:00
För att lösa svåra mordfall kan fynd av insekter på mordoffrets kropp, bidra till att lösa gåtan. Professorn Gail Anderson vidareutvecklar detta område genom att experimentera på döda grisar.
För att lösa svåra mordfall kan fynd av insekter på mordoffrets kropp, bidra till att lösa gåtan. Professorn Gail Anderson vidareutvecklar detta område genom att experimentera på döda grisar. Vetandets värld 20100521.
10 stora oljeutsläpp genom tiderna
Fredag 21 maj 2010 kl 13:12
Oljan driver in i Mississippideltats våtmarker
Oljan i Gulfen driver in i Mississippideltat. Men den formar också moln under ytan och förs iväg med havsströmmarna. Craig Venter har kommit ett steg längre i arbetet med att göra konstgjort liv – nu har han konstruerat en fungerande syntetisk kromosom. Mobiltelefonerande ökar inte risken för hjärntumör, enligt en ny studie. Men det finns skäl att se kritiskt på resultaten. Vetenskapsradion Veckomagasinet 20100521.Olof Lindén om oljan som sprider sig i våtmarker och havOlof Lindén om oljan som sprider sig i våtmarker och hav (6:10)
Nu börjar oljan från läckaget i Mexikanska Golfen driva in i våtmarkerna i Missisippideltat. Men det är inte bara i ytan den finns, man har också sett olja djupt nere i vattnet, moln av små oljedroppar i den fria vattenmassan. Där har den fångats upp av starka havsströmmar som drar den mot Floridas kust. Vi talar med Olof Lindén, professor i marin miljövård vid World Maritime University i Malmö om vad som händer med oljan och vad den kan ställa till med. Han tycker, trots oljans negativa konsekvenser, att det är att överdriva att kalla händelsen i Golfen en miljökatastrof. Överfiskning och övergödning är mer katastrofala, anser han.Så byggde de en konstgjord kromosomSå byggde de en konstgjord kromosom (5:37)
Den amerikanske forskaren Craig Venter försöker att syntetiskt konstruera bakterier som ska kunna hjälpa mänskligheten med några av våra stroa utmaningar: Som klimatfrågan och energiförsörjningen. Kanske kan specialbyggda bakterier till exempel rensa bort lite koldioxid ur luften, eller göra bilbränsle. I veckan rapporterades ett nytt steg i det här arbetet: Venter med kolleger har lyckats göra en helt konstgjord kromosom, och få den att fungera, utan problem, i en levande cell. Rolf Bernander vid Uppsala Universitet tycker att framsteget är spännande men säger att det ännu är en bra bit kvar till konstgjort liv. Reporter: Lisen Forsberg.
Fredag 21 maj 2010 kl 13:52
Oljan i Gulfen driver in i Mississippideltat. Men den formar också moln under ytan och förs iväg med havsströmmarna. Craig Venter har kommit ett steg längre i arbetet med att göra konstgjort liv – nu har han konstruerat en fungerande syntetisk kromosom. Mobiltelefonerande ökar inte risken för hjärntumör, ...
Oljan i Gulfen driver in i Mississippideltat. Men den formar också moln under ytan och förs iväg med havsströmmarna. Craig Venter har kommit ett steg längre i arbetet med att göra konstgjort liv – nu har han konstruerat en fungerande syntetisk kromosom. Mobiltelefonerande ökar inte risken för hjärntumör, enligt en ny studie. Men det finns skäl att se kritiskt på resultaten. Vetenskapsradion Veckomagasinet 20100521.Olof Lindén om oljan som sprider sig i våtmarker och havOlof Lindén om oljan som sprider sig i våtmarker och hav (6:10)
Nu börjar oljan från läckaget i Mexikanska Golfen driva in i våtmarkerna i Missisippideltat. Men det är inte bara i ytan den finns, man har också sett olja djupt nere i vattnet, moln av små oljedroppar i den fria vattenmassan. Där har den fångats upp av starka havsströmmar som drar den mot Floridas kust. Vi talar med Olof Lindén, professor i marin miljövård vid World Maritime University i Malmö om vad som händer med oljan och vad den kan ställa till med. Han tycker, trots oljans negativa konsekvenser, att det är att överdriva att kalla händelsen i Golfen en miljökatastrof. Överfiskning och övergödning är mer katastrofala, anser han.Så byggde de en konstgjord kromosomSå byggde de en konstgjord kromosom (5:37)
Den amerikanske forskaren Craig Venter försöker att syntetiskt konstruera bakterier som ska kunna hjälpa mänskligheten med några av våra stroa utmaningar: Som klimatfrågan och energiförsörjningen. Kanske kan specialbyggda bakterier till exempel rensa bort lite koldioxid ur luften, eller göra bilbränsle. I veckan rapporterades ett nytt steg i det här arbetet: Venter med kolleger har lyckats göra en helt konstgjord kromosom, och få den att fungera, utan problem, i en levande cell. Rolf Bernander vid Uppsala Universitet tycker att framsteget är spännande men säger att det ännu är en bra bit kvar till konstgjort liv. Reporter: Lisen Forsberg.
Lyssna
Senaste ljudklippen
- Sot via mobilenSot via mobilen (1:40)
Sot via mobilen - Längre intervju med Bengt GustafssonLängre intervju med Bengt Gustafsson (8:22)
De så kallade kolstjärnorna kan vara några av universums viktigaste himlakroppar för oss. I de stjärnorna är tros nämligen mycket av, eller kanske allt, det kol som bygger upp allt levande ha bildats en gång i tiden. Nu har astronomer hittat något i en kolstjärna som man inte alls väntat sig att finna där: vattenånga. - Nya upptäckter om kolstjärnorNya upptäckter om kolstjärnor (1:37)
De så kallade kolstjärnorna kan vara några av universums viktigaste himlakroppar för oss. I de stjärnorna är tros nämligen mycket av, eller kanske allt, det kol som bygger upp allt levande ha bildats en gång i tiden. Nu har astronomer hittat något i en kolstjärna som man inte alls väntat sig att finna där: vattenånga. - Så ska bluffmediciner avslöjasSå ska bluffmediciner avslöjas (1:16)
- Övervikt sätter spår hos förskolebarnÖvervikt sätter spår hos förskolebarn (1:29)
Lyssna också på
-
Vetenskapsradions veckomagasin
- Senaste sändningen
- Poddradio
- Lyssningsarkiv
-
Vetandets värld
- Senaste sändningen
- Poddradio
- Lyssningsarkiv
Senast publicerat:
Vetandets värld
Vetandets värld sänds i P1 varje vardag 12.10, med repris 23.07.
Senast publicerat:
Veckomagasinet
Vetenskapsradions Veckomagasin sänds i P1 varje fredag 13.20, med repris lördag 01.15 och söndag 08.05.
Vetenskap i poddradion
Ladda ner och prenumerera!
Tablå
Kontakta oss
Vetenskapsredaktionen
Sveriges Radio
Box 1552
751 45 Uppsala
Tel: 018-17 40 00
E-post: vet@sr.se
