Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/

Pingvinfjädrarnas spännande evolution

Publicerat fredag 1 oktober 2010 kl 13.20
1 av 3
Per Ericson nere bland Naturhistoriska risksmuseets samlingar visar pingvinfjädrar. Foto: Niklas Zachrisson
2 av 3
Skallbenen från den nyupptäckta jättepingvinen. Foto: Science/AAAS
3 av 3
Skelett från pingvinen Inkayacu paracasensis, Vattnets härskare, Illustration: Katie Browne U.T Austin

Nu har forskare hittat ett komplett fossil från en tidigare okänd jättepingvin. Det är första gången man hittar avtryck från förhistoriska pingvinfjädrar. Vetenskapsradion har besökt Naturhistoriska riksmuseets för att ta en närmare titt på pingvinernas intressanta fjäderstruktur och fjädrarnas utveckling. Forskningschef Per Ericson har tagit fram en monterad macaronipingvin nere bland museets samlingar.

– Det som slår en när man tittar på ryggen på en pingvin är att det sur ut som grova hårstrån snarare än fjädrar. På magen är det mer av en dunmatta. Vingarna som man defenitivt ska kalla dem är mycket lika fenor i strukturen, fjädrarna är hårda och ihopväxta med hård hud, säger Per Ericson.

Pingvinerna har utvecklat en perfekt fjäderstruktur för kamoflage, isande kyla och snabba flygliknande rörelser i vattnet. Utöver själva fjäderstrukturen så sitter också en körtel ovanför stjärtfjädrarna som smetar in hela kroppen med ett fett som verkar vattenavstötande.

Tack vare ett unikt fossilfynd på en plats där Perus dåvarande östkust låg för 36 miljoner år sedan, har bilden av pingvinernas evolution klarnat en aning. Det är nämligen första gången som fjäderfossil från ett utdött pingvinsläkte har hittats.

Den förhistoriska jättepingvinen, eller Inkayacu, Vattnets härskare, som de amerikanska forskarna kallar den, hade samma form på fjädrarna, men inte den typiska svartvita färg som dagens pingviner har.

Den 1, 5 meter långa pingvinen var troligen ljusare, grå, och rödaktigt brun i fjäderdräkten.

Det här tyder på att förhistoriska pingviner antagligen var mjukare i fjädrarna eftersom man tror att det svarta pigmentet melanin hos dagens pingviner, gör fjädrarna extra slitstarka när pingvinerna flyger fram genom isvattnet.

Genom att använda sig av ett svepelektronmikroskop, där man kan få mycket detaljerade bilder av små fossilbitar, kunde forskarna faktiskt studera de 36 miljoner år gamla fjädrarna på cellnivå.

Tolkningen blev att cellernas pigmentbehållare, de så kallade melanosomerna, var mycket mindre hos den förhistoriska jättepingvinen Vattnets härskare.

Det här betyder att dagens pingviner måste ha utvecklat sin avancerade pigmentstruktur på cellnivå efter att den rent synliga fjäderformen evolverats fram.

– Det är en evolutionär utveckling som man tror har lett fram till den här specialiseringen hos dagens pingviner, men det är klart att utvecklingen har ju börjat någonstans och pingvinerna var en gång normala fåglar och normala fåglar har inte den strukturen.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".