Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

"Det är fascinerande hur fort det har gått"

Publicerat fredag 8 oktober 2010 kl 13.00
1 av 4
Helena Grennberg, professor i organisk kemi vid Uppsala Universitet, har de senaste åren arbetat med att ta fram grafen. Här håller hon upp en liten burk med det Nobelprisvinnande materialet. Foto: Peter Alestig/SR
2 av 4
Grafen i olika former – som bitar och beläggning i olika kärl. Burken med tejp på innehåller den grafitbit och tejpbit som professor Helena Grennberg använde för att demonstrera Nobelpristagarnas enkla metod för att ta fram grafen. Foto: Peter Alestig/SR
3 av 4
Vid Uppsala Universitet tar man fram grafen genom att lägga en bit grafit i en lösningsvätska (här vanligt vatten) och tillför sedan energi genom ultraljud. Grafenet lägger sig då på vattenytan i rundkolven. Foto: Peter Alestig/SR
4 av 4
Nobelpristagarna i fysik 2010, Andre Geim och Konstantin Novoselov, utanför Manchester University. Foto: Jon Super/AP Photo

Ett närmast tvådimensionellt hönsnätsliknande kolmaterial, som leder ström 100 gånger bättre än kisel, är 200 gånger starkare än stål och dessutom böjbart. Årets Nobelpris i fysik tilldelas de ryskbrittiska forskarna Andre Geim och Konstantin Novoselov, för deras arbete med supermaterialet grafen. Vetenskapsradion har hälsat på professor Helena Grennberg, som sedan 2007 arbetar med att tillverka det eftertraktade materialet, och dessutom pratat med professor Andre Geim själv om hans upptäckt.

Det ser ut som ett kemilabb på vilken gymnasieskola som helst - men i det här laboratoriet, på biomedicinskt centrum vid Uppsala Universitet, tillverkas det Nobelprisvinnande materialet grafen. Helena Grennberg har sedan 2007 - 2008 forskat kring hur man kan ta fram större grafenbitar än de som Andre Geim och Konstantin Novoselov fick fram med sin numera berömda - och nästan löjligt enkla - tejpmetod.

– Det är väldigt enkelt. Och det är också det som gör att de som håller på att göra applikationer på kolbaserad elektronik tycker att det här är alldeles lysande, säger Helena Grennberg, professor i organisk kemi vid Uppsala Universitet.

Geim och Novoselov tog helt enkelt en bit grafit, som är den vanligaste kolformen i naturen, och satte på en bit tejp. Därefter drog de loss tejpbiten - och en liten grafitbeläggning följde med tejpen.

Samma tejpbit satte de sedan på en ren yta, och drog bort. Då fastnade lite, lite grafit på ytan där tejpbiten suttit. Så satte de en ny tejpbit där - och drog bort den. Och så en ny tejpbit - och drog bort den.

Den här proceduren upprepade de, till dess att det inte såg ut att finnas något alls kvar på ytan. Men det gjorde det - och det var grafen.

– Man kan jämföra med kolnanorören, som var väldigt heta för femton år sedan. Där måste man ha speciella ugnar och väldigt speciella tekniker för att få rören att växa. Men grafen kan vem som helst göra själv. Och det är ju väldigt intressant, säger Helena Grennberg.

Helena Grennberg använder själv en helt annan teknik för att tillverka grafen - hon lägger en bit grafit i en lösningsvätska och tillför energi genom ultraljud. Då lägger sig nämligen grafenet i små bitar längs ytan i lösningsmedlet, något som Uppsalaforskarna upptäckte för snart två år sedan.

På andra håll i landet och världen testar man andra tekniker, bland annat i Linköping och Göteborg - allt med målet att få så stora bitar och mängder grafen som möjligt. Det är nämligen först när man lyckas tillverka grafen i större skala på ett bra sätt, som man kan börja utnyttja det nobelvinnande materialets till framtidens datorer, bilar, satelliter, solceller och fjärrvärmesystem - och allt annat som det spås kunna användas till.

Men det kanske inte behöver ta särskilt lång tid, med tanke på att det bara är sex år sedan som Geim och Novoselov publicerade sin upptäckt - och redan nu har de som ligger längst fram i tillverkningsforskningen lyckats producera 70 cm breda rullar med grafen.

#link=225425#

#link=225424#

#link=225428#

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".