Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Palladium-katalyserade korskopplingar i vår vardag

Publicerat fredag 8 oktober 2010 kl 13.00
1 av 3
Mats Larhed, professor i läkemedelskemi visar Vetenskapsradions Camilla Widebeck mediciner som finns tack vare årets Nobelpris i kemi. Foto: Niklas Zachrisson/SR
2 av 3
Mats Larhed, professor i läkemedelskemi visar Vetenskapsradions Camilla Widebeck mediciner som finns tack vare årets Nobelpris i kemi. Foto: Niklas Zachrisson/SR
3 av 3
Mats Larhed, professor i läkemedelskemi vid Uppsala Universitet och Vetenskapsradions Camilla Widebeck. Foto: Niklas Zachrisson/SR

Att tvinga kolatomer in i föreningar de inte vill in i är en nyttig konst, eftersom den ger möjlighet att bygga ihop molekyler i bland annat mediciner. På vetenskapsspråk kallas det palladium-katalyserade korskopplingar i organisk syntes, det som Richard F. Heck tillsammans med japanerna Ei-ichi Negishi och Akira Suzuki får årets Nobelpris i kemi för.

Nobelpristagarna Hecks, Negishis och Suzukis molekylbyggarmetoder - var och en har en uppkallad efter sig - togs fram på 60- och 70-talen och ligger bakom utvecklandet av många av de mediciner vi använder idag. Men vilka?

Vetenskapsradions Camilla Widebeck gick till apoteket med Mats Larhed, professor i läkemedelskemi vid Uppsala Universitet för att där få reda på var man hittar mediciner som finns tack vare palladium-katalyserade korskopplingar i organisk syntes.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".