Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Så fick leoparden sina fläckar

Publicerat torsdag 21 oktober 2010 kl 05.50
Leopardens avancerade fläckar tjänar som ett utmärkt kamouflage.

Ny forskning kan ha svaret på frågan som författaren och poeten Rudyard Kipling försökte besvara redan för över 100 år sedan. Svaret verkar ligga i den brokiga miljö som leoparden vistas i.

Det är forskare vid University of Bristol som, utifrån matematiska beräkningar, har undersökt komplexiteten i pälsmönstren på 35 olika kattdjursarter – bland annat leopardens.

Därefter jämförde forskarna resultaten med de miljöer där kattdjuren lever. Och det visade sig att kattdjur som lever i täta miljöer, i träd, och som är aktiva när det inte är fullt dagsljud, var de som i allra störst utsträckning hade fläckmönster, då gärna också mer avancerade, oregelbundna sådana.

Enligt forskarna verkar alltså mer avancerade fläckmönster vara en överlevnadsfördel i miljöer där bakgrunden också är som mest oregelbunden, förmodligen därför att dessa tjänar som bättre kamouflage. Och ett tydligt exempel var just leopardens små ojämna fläckar, som gör att leoparderna är svåra att upptäcka i de skuggiga trädtopparna.

I studien säger sig forskarna också ha förklaringen till varför svarta leoparder är relativt vanliga, medan geparder aldrig blir svarta. Detta ska enligt forskarna bero på att leoparder rör sig över stora områden, och därför också i en mängd olika typer av habitat. 

De många ekologiska nischerna gör enligt forskarna att för rasen otypiska mönster och färger ändå kan bli stabila inom en population, eftersom de utgör fördelar i de olika områdena. Geparder håller sig däremot i ungefär samma typ av miljö, och därför ser också alla geparder också ungefär likadana ut, enligt forskarna.

Referens:
Allen et al. "Why the leopard got its spots: relating pattern development to ecology in felids", Proceedings of the Royal Society B. Published online before print October 20, 2010, doi: 10.1098/rspb.2010.1734.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".