Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Forskare har tillverkat första mänskliga levern

Publicerat tisdag 2 november 2010 kl 06.00
Fungerande minilever har skapats i labb
(1:35 min)
Transplantationskirurgen Lars Bäckman, ansvarig för transplantationsverksamheten vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. Foto: Peter Alestig.

Nu har forskare för första gången lyckats bygga en lever, med helt och hållet mänskliga celler, i labbet.
– Jag tycker att det är spännande. Det är ett nytt angrepssätt, säger transplantationskirurgen Lars Bäckman i en kommentar.

Levern som de USA-baserade forskarna har tillverkat i sitt labb är i miniformat, eftersom den i grunden är en råttlever – som fyllts med mänskliga celler.

Det har börjat med att forskarna har tagit en lever från en råtta och spolat levern med starka rengöringsmedel. Det har gjort så att alla celler har tvättats bort.

Kvar har blivit endast ett sammanhållande nät av bindväv – eller "armeringsjärnen" om man vill använda en liknelse från den större byggvärlden.

In i den här bindväven har man sedan sprutat mänskliga blod- och leverceller, härrörande från aborterade foster.

Med hjälp på traven i form av tillfört syre och näringsämnen har de mänskliga cellerna till slut gjort som forskarna velat: de har satt sig på rätt ställen och bildat en något sånär fungerande lever – om än i miniformat.

En sådan liten lever kan omöjligen fungera som organ inuti en människa. Ett nästa steg blir att göra samma sak igen, fast med en grislever som man fyller med mänskliga celler. 

Då kan det här också blir användbart inom transplantationsvården, säger transplantationskirurgen Lars Bäckman, som befinner sig i Boston på den forskningskonferens där de nya rönen presenteras. Men det kommer att ta tid innan forskningen når dit, poängterar han.

– Det kommer säkert ta tio, femton, år innan vi kan börja göra försök i sjukvården. Men vi lär oss enormt mycket av den här typen av vetenskap, säger Lars Bäckman.

Tidigare har forskare på snarlika sätt tillverkat luftstrupar och urinblåsor. Dessa har i viss mån fungerat inuti människor efter transplantation. Det rör sig dock om mycket få patientfall.

I fallet med den nya "mänskliga levern i råtthölje" har forskat inte odlat celler. Det ursprungliga antalet insprutade människoceller från foster, cirka 100 miljoner, är detsamma som det slutgiltiga. Just att odla fram mänskliga celler är den stora utmaningen inför framtiden, säger Lars Bäckman.

– Det går inte som det är nu. Man skulle kunna börja med tusen celler, kanske, och så odlar man dem i några veckor – och sedan har man flera miljoner celler. Men problemet när man börjar odla celler är att de blir mer omogna. Till slut beter de sig som cancerceller och sådana vill vi ju inte transplantera, säger han.

Det här måste forskarna lära sig att utveckla på ett riskfritt sätt, innan man kan "odla fram" organ, enligt Lars Bäckman.

Tanken på att använda organ från djur, i människor, är inte ny.

– Man har försökt att genmodifiera grisar för att få transplantat, till exempel. Men här går man ett steg längre och byter ut grisens - eller rättare sagt råttans - celler mot mänskliga celler, säger Lars Bäckman.

Det genomförs i snitt 150 transplantationer om året i Sverige. Behovet är ungefär det dubbla, enligt Lars Bäckman.

Referens:
Baptista et al. The Use of Whole Organ Decellularization for the Bioengineering of a Human Vascularized Liver. Presentation vid AASLD 2010 Annual Meeting, 29 oktober - 2 november, Boston, USA.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".