Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Brus kan varna för jordskalv

Publicerat fredag 18 februari 2011 kl 06.00
Jordskorpan kryper och brusar före skalv
(1:44 min)
Seismolog Reynir Bödvarsson vill jämföra upptäckten av bakgrundsbruset med dokumentation från isländska jordskalv. Foto: Hanna Westerlund

Jordbävningar är den naturkatastrof som skördar flest liv. Nu har franskturkiska seismologer upptäckt ett ökat lågfrekvent brus som skulle kunna bli viktigt för att förvarna om kommande jordskalv.

Över 17 000 personer dog i den stora jordbävningen i Izmit i nordvästra Turkiet år 1999, som mätte 7,6 på Richterskalan. Nu har forskarna analyserat data som registrerades i samband med händelsen och upptäckt att jorden började röra sig redan 45 minuter innan skalvet började. Det är känt sen tidigare att vissa jordbävningar föregås av mindre skalv - så också i detta fall - men en annan observation förvånade mer. Reynir Bödvarsson är seismolog på Uppsala universitet.

– Det är en väldigt intressant observation, att bakgrundsbruset i området höjs just i samband med förskalven. Det skulle kunna vara en möjlig urskiljare av vanliga skalv som då och då förekommer, från skalv som har att göra med ett kommande storskalv, säger Reynir Bödvarsson.

Liknande bakgrundsbrus används för att förvarna om att vulkanutbrott kommer att ske, men är något nytt när det gäller jordskalv. Forskarna tror att det höjda bakgrundsbruset beror på att jordskorpans olika plattor börjar liksom krypa inför det stora skalvet.

Vanligtvis rör sig kontinentalplattorna med ungefär samma hastighet som fingernaglar växer, men de fastnar i varandra och lagrar upp spänningar, som tillslut släpper och orsakar en jordbävning. Då flyttar sig marken flera meter på ett par minuter.

Men nu verkar det alltså som om jordskalvet i Izmit mjukstartade, genom att de olika plattorna började röra sig snabbare redan trekvart innan själva skalvet. Nästa steg, blir att jämföra med data som registrerats från andra stora skalv och se efter om ökande bakgrundsbrus kan märkas även där.

Referens: Bouchon, M. et al. Extended Nucleation of the 1999 Mw 7.6 Izmit Earthquake, Science vol 331 18 february 2011. DOI: 10.1126/science.1197341

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".