Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Det finns bara tre sorters magar

Publicerat torsdag 21 april 2011 kl 06.00
"Man kan medicinera sig själv"
(1:45 min)
Snart kan vi enkelt ta reda på vilken typ av tarmflora vi har, tror Siv Andersson. Foto: Magnus Hagström/Sveriges Radio.

Människor kan indelas i tre stora grupper efter vilka bakterier de har i magen. Det tycks inte spela någon roll var på jorden man bor.

Det visar en undersökning av ett 40-tal personer i olika världsdelar.

Resultaten kan ge nya möjligheter att skräddarsy både kost och mediciner.

– Människor verkar ha tre olika huvudgrupper av bakterier i sina magar, lite som att man har olika blodgrupper, förklarar Siv Andersson som är professor i molekylär evolution vid Uppsala universitet.

Grupperna skiljer sig lite åt i hur de omvandlar kolhydrater till energi, tror forskarna. Men de vet inte varför olika personer har olika typ av bakterieflora i tarmen. Man spekulerar i att det kan ha att göra med immunförsvaret eller med surhetsgraden (pH) i magen.

Det tycks inte spela någon roll var på jorden man bor, eller vilket kön eller ras man tillhör. Över hela jorden dominerar tre olika familjer av bakterier, och varje individ har en av de tre typerna av bakterieflora - ungefär som det finns olika ekosystem ute i naturen.

–  Man kunde annars tänka sig att människor runt Medelhavet skulle ha andra bakterier än danskar eller japaner el amerikaner, säger Siv Andersson.

Däremot hittade forskarna inget tydligt samband mellan övervikt och magens bakterieflora, något som andra tidigare har hävdat finns.

Det är i princip möjligt redan nu att ta reda på vilken av de tre grupperna man själv tillhör.

– Ja det bör vara ganska lätt. Man tar ett prov från avfröingen och bestämmer allt DNA från alla bakterier som finns där, säger Andersson.

-- För några år sedan kunde man knappt göra det ens för en enda människa, för det krävdes såpass mycket teknisk utrustning. Men i dag är det möjligt och i framtiden kan man förmodlingen göra det på väldigt många individer vid upprepade tillfällen för att se hur man reagerar på olika slags kost, och på så vis medicinera sig själv.

Referens
Arumugam, M., Raes, J. et al: Enterotypes of the human gut microbiome. Nature, 21 April, 2011. doi:10.1038/nature09944

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.

Användarkommentarer

Nedanstående kommentarer kommer från användare och är inte en del av det redaktionella innehållet. I och med att du skickar in en kommentar bekräftar du också att du accepterar våra regler för kommentering
Du kan kommentera anonymt. Vill du inte uppge din e-post kan du därför skriva in en påhittad t ex ”intejag@example.com”

Visa fler
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".