Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Bättre beredskap för Mul- och klövsjuka

Publicerat torsdag 5 maj 2011 kl 15.37
Tusentals kokroppar brändes vid ett utbrott av mul- och klövsjuka i England 2001 Foto: Scanpix

Ett handfast smittspridningsförsök med kor visar att sjukdomen inte smittar förrän djuren visar symptom. Studien resulterade i en modell, som ökar beredskapen vid ett utbrott.

Mul- och klövsjuka drabbar djur med klövar, bland husdjuren är det svin, kossor och får. Den är ett gissel i många länder, oerhört smittsam, mycket plågsam för djuren och dyr för alla inblandade, hela besättningar måste ibland slaktas ut på en gång.

Inom EU har den inte funnits på ganska länge, och kontrollen är stenhård för att hålla den borta. Enstaka fall i Bulgarien är enda undantaget, och i angränsande länder som Turkiet och nu senast i Israel.

Länder som har haft råd har valt att vaccinera bort den, som Argentina och Brasilien, men det är inte ekonomiskt möjligt för alla.

Resultatmodellen visar överraskande att sjukdomen inte smittar förrän djuren visar symptom, och då under en mycket kort tid - men smittade blir de ju. 
Hanterar man ett utbrott annorlunda för att man har den här modellen? Veterinären och smittskyddsexperten Susanna Sternberg-Lewerin på Statens Veterinärmedicinska Anstalt, SVA, svarar:

 - Nej inte i praktiken, eftersom sjukdomen är så smittsam måste man alltid utgå ifrån det värsta. Även om djuren inte smittar innan de får symptom, så kommer de att bli smittsamma, så man måste ju hantera dem.

Att hantera dem innebär att man slaktar dem, eller i vissa fall isolerar dem. 
Däremot ger inte rapporten underlag för att förändra handelsreglerna för kött från områden med mul- och klövsjuka.

 - Nej det kommer inte att ändra någonting för de internationella handelsreglerna. Det är redan en kompromiss mellan vad som är praktiskt möjligt och var som är säkert vad gäller handeln för att undvika att sprida smitta.

I ljuset av det kan man ju undra om rapporten har någon praktisk nytta.

 - Jo det har den i det långa loppet, om man kan åstadkomma en bättre planering för hur man skulle agera om man finner den här sjukdomen - om man kan kväsa den mycket tidigare med den h är kunskapen för att man har förbättrat sina strategier så är det här jätteviktig kunskap, avslutar biträdande statsepizootolog Susanna Sternberg Lewerin, SVA

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".