Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Veckomagasin 2004-09-19

Publicerat måndag 20 september 2004 kl 09.21

Om alla skelett fossilforskarna hittat på norska Svalbard och om Astras misslyckade USA-satsning. Dessutom om en strålande 50-årsjubilar...

Simmande jätteödlor utanför Svalbard

I Svalbard, den norska ögruppen långt uppe i Norra ishavet, har fossilforskare nyligen hittat skelett efter flera gigantiska ödlor som levde i havet för 160 miljoner år sedan, samtidigt med dinosaurierna. Skeletten kommer från två olika slags ödlor - fisködlor och svanödlor - och forskarna tror att det kan handla om hittills oupptäckta arter.

En juridisk strid har dessutom blossat upp. Det har visat sig att en privatperson sen tidigare skaffat sig rätt att utvinna fossil i området, och nu är det frågan om paleontologerna kan fortsätta sitt arbete med skeletten. Tills vidare har allt arbete avstannat i väntan på en lösning på konflikten.

Den snåriga vägen mot ett godkännande

I veckan drabbades det svensk-brittiska läkemedelsföretaget Astra-Zeneca av ett svidande bakslag. Det blodproppshämmande läkemedlet Exanta kommer troligtvis inte att bli godkänt i USA - inte nu i alla fall. En expertgrupp knuten till FDA, det amerikanska läkemedelsverket, tyckte nämligen att Exantas långtidseffekter på levern inte var tillräckligt utredda.

Vetenskapsradion träffade Anders Grahnén som är forskningschef på företaget Quintiles i Uppsala, som hjälper läkemedelsföretag att testa och få nya mediciner godkända. Han berättade om den omständliga och dyra process som ligger bakom att få läkemedel godkända idag, en process som tar ungefär elva år och kostar elva miljarder kronor.

En kärnreaktor i centrala Stockholm

Sveriges första kärnreaktor, R1, togs i drift för exakt 50 år sedan. Det var en forskningsreaktor som låg i ett bergrum under Tekniska Högskolan i Stockholm, och här skulle kunskap om både kärnkraft och kärnvapen tas fram. Nyligen samlades veteraner från 50-talets forskning vid R1:an i den gamla reaktorhallen för att högtidlighålla 50-årsminnet av starten.

R1 var en tungvattenreaktor med naturligt uran, till skillnad från de kärnkraftverk vi har nu som är lättvattenreaktorer med anrikat uran, så den kom inte att stå modell för sina efterföljare. Ändå bedrevs forskning och undervisning vid reaktorn ända fram till 1970, då den stängdes. Reaktorn revs 1982.

Nyhetssvepet

I måndags meddelade utbildningsminister Tomas Östros att han vill öka den årliga forskningsbudgeten med 2,3 miljarder - pengar som ska satsas på spjutspetsforskning.
Medicin och teknik var områden som Östros nämnde som viktiga. På måndag kommer regerigens budgetproposition.

Jordbruksverket har fått kritik för att ha hemligstämplat delar av en rapport kring en sorts genmodifierad majs som jättekemikoncernen Monsanto vill börja sälja i Sverige och övriga Europa. Ett hemlighetsmakeri som väckt skarp kritik eftersom rapporten ansetts innehålla uppgifter om att den här majsen ska ha påverkat lever och njurar hos försöksdjur som matats med den. På måndag ska EU besluta om monsantomajsen ska få säljas i Europa eller inte.

En forskningsrapport i tidskriften Science visar att världens gräsmarker behöver mer uppmärksamhet och skydd än regnskogen får idag. Som skäl uppger man till exempel att savanner, prärier och stäpper huserar betydligt fler däggdjur än renskogarna gör och att gräsmarkerna skulle vara mer känsliga för de klimatförändringar som väntas på jorden de kommande decennierna.

Gåtfull barnsjukdom förbryllar forskare

Histiocystos kallas några mycket ovanliga men allvarliga cellsjukdomar som drabbar barn. Det är vita blodkroppar som plötsligt ansamlas okontrollerat på olika platser i kroppen.

En ärftlig variant av sjukdomen, FHL, var förr en ovillkorlig dödsdom och det gick fort, barnen dog på ett par månader. Idag kan man rädda över hälften av de barnen och vet exakt vad som ligger bakom. Den men också mer gåtfulla varianter av histiocytossjukdomar, som LCH, diskuterades när de relativt få forskare som specialiserat sig på det här träffades i Stockholm i början av veckan.

Medverkar i inslaget gör Ellen Beinö och William Wessman som båda har LCH-varianten, Jan-Inge Henter, professor och Åke Jacobsson, överläkare, båda vid Astrid Lindgrens barnsjukhus i Solna.

Därför sover vi så olika

Enligt John Axelsson, sömnforskare vid Karolinska institutet i Solna, är sömnbehovet ganska lika bland 90 procent av alla människor. De flesta av oss behöver sova mellan 7,5 och 8,5 timmar per dygn. Sedan gör genetiska variationer att det finns extrema långsovare och extrema kortsovare.

Att vi blir trötta vid olika tider på kvällen beror ofta på att vi har olika lång dygnsrytm. Vissa har en dygnsrytm som är längre än dygnets 24 timmar och vissa har en som är kortare. En längre dygnsrytm gör att man lättare förskjuter dygnet och är piggare på kvällen.

För den som vill träna sig att sova färre timmar är John Axelssons tips att sova fem till sex timmar per natt och sedan komplettera med några korta tupplurar.

Sveriges bästa kriminaltekniker

Årets kriminaltekniker har utsetts av Rikspolisstyrelsen - Peter Nordström vid tekniska roteln i Stockholm och Weine Drotz, forensisk biolog vid Statens Kriminaltekniska laboratorium, SKL fick dela på utmärkelsen. Och det för sina centrala roller i utredningen kring Anna Lindh-mordet. Weine Drotz berättar om vad som utmärkte den utredningen.

Vinnande Vetande

Förra veckans svar: Phil Collins var trummis och sångare i engelska gruppen Genesis. Vinnare: Evald Svensson i Landvetter.

Veckans fråga: Den första kärnreaktor som producerade energi till svenska hushåll - var fanns den?

Veckans webbtips

Denna veckas webbtips är några purfärska sidor från Kungliga biblioteket i Stockholm, som nyligen lagt ut högupplösta bilder från det svenska monumentalverket Suecia Antiqua et Hodierna, ett 1600-talsverk med kopparstick från i första hand Erik Dahlbergh.

Sidorna finns på www.kb.se/suecia

Slutligen en fundering...

Vetenskapsradions Per Helgesson har funderat på det där med Sverige och spjutspetsforskningen:

”Det finns en svårfunnen balanspunkt som alla forsknings- och kunskapsnationer försöker hitta - den mellan bredd och spets. Precis som i idrottens värld. Utan bredden och folkidrotten blir det svårt att få fram guldmedaljörerna, utan elitframgångarna är det inga som är beredda att börja nöta i grundserien.

Därför är det intressant att nu utbildningsminister Thomas Östros i veckan sagt sig vilja satsa mer av forskningsresurserna på spetstänkande. Samla resurserna. Identifiera de relativt få forskningsområden där vi verkligen har potentiella guldhopp - och storsatsa på dem.”

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".