Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Tidigaste benfynden av Homo sapiens i Europa

Publicerat torsdag 3 november 2011 kl 06.00
Homo Sapiens kom tidigare till Europa
(2:20 min)
1 av 2
Käkben med tänder hittat i Kents Cavern i England 1927. Foto: Chris Collins
En mjölktand från en av de första Homo sapiens i Europa. Det vita strecket motsvarar en centimeter. Foto: Stefano Benazzi
2 av 2
En mjölktand från en av de första Homo sapiens i Europa. Det vita strecket motsvarar en centimeter. Foto: Stefano Benazzi

Neandertalarna kunde varken göra smycken eller skapa konst, som vissa forskare vill tro. Det hävdar nu två forskargrupper som visat att den moderna människan kom till Europa tidigare och levde sida vid sida med neandertalarna under tusentals år.

Två mjölktänder och ett käkben kastar nytt ljus över både den moderna människan och neandertalarna.

Mjölktänderna hittades i Cavallogrottan i Italien 1964 och käkbenet i Kents Cavern i England redan 1927 och har fram tills nu trotts vara från neandertalare. Nya avancerade analysmetoder visar att tänderna är från homo sapiens och att de är 12-tusen år äldre än andra benfynd från den moderna människan i Europa.

Vi har under några år rapporterat om att bilden av neandertalaren har ändrats och forskare har visat på spår efter en mer avancerad neandertalkultur med beredning av färg och smycketillverkning. Den bilden ifrågasätts nu av de här nya analysresultaten. Enligt forskarna levde homo sapiens där och då och föremålen är i själva verket är gjorda av den moderna människan.

Evolutionsbiologen Jan Ekman på Uppsala universitet håller med forskarna om att fynden pekar på att neandertalarna förblev en primitiv art.

– Det finns inga belägg för en högre föreställningsvärld hos neandertalarna. De gjorde inga smycken. Man skapade ingen konst. Deras mentala värld den var att äta, leva och reproducera sig, säger Jan Ekman, professor i populationsekologi vid Institutionen för ekologi och genetik vid Uppsala universitet.

De här nya dateringarna visar att den moderna människan kom till Europa för 47-tusen år sen och förutom att det pekar på att neandertalarna inte blev mer avancerade i sitt abstrakta tänkande under sina 200 000 år i Europa så pekar det också på att de samexisterade där med homo sapiens under minst 20 000 år.

Det är nästan dubbelt så länge som tidigare forskning visat och kan tyda på att neandertalarna inte påverkades så mycket av sapiens intåg i Europa.

Enligt Jan Ekman var det antagligen inte särskilt dramatiskt att det sen var vår art som blev kvar.

– 20 000 år sida vid sida, det säger att det inte var frågan om något genocide här, den moderna människan slaktade inte neandertalare, utan det var mer en fråga om mer subtil resurskonkurrens mellan de här två grupperna, säger Jan Ekman.

Referenser:
Higham, T. et al, The earliest evidence for anatomically modern humans in northwestern Europe, 03-Nov-2011 (Vol. 479, No. 7371), Nature, doi:10.1038/nature10484

Benazzi S., et al, Early dispersal of modern humans in Europe and implications for Neanderthal behaviour, 03-Nov-2011 (Vol. 479, No. 7371), Nature, doi:10.1038/nature10617

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.

Användarkommentarer

Nedanstående kommentarer kommer från användare och är inte en del av det redaktionella innehållet. I och med att du skickar in en kommentar bekräftar du också att du accepterar våra regler för kommentering
Du kan kommentera anonymt. Vill du inte uppge din e-post kan du därför skriva in en påhittad t ex ”intejag@example.com”

Visa fler
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".