Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Veckomagasin 2004-10-08

Publicerat fredag 8 oktober 2004 kl 15.11

Sammanfattning av nobelprisen. Varför har luktsinnet så lång status? Och Ulf Danielsson förklarar den kryptiska formuleringen för fysikpriset ”för upptäckten av asymptotisk frihet i teorin för den starka växelverkan”...

Äntligen en tjej

Vi sammanfattar den gångna veckans nobelpriser, där medicinpriset efter många år gick äntligen gick till en kvinna - Linda Buck som kartlagt luktsinnet. Hon delar det med Richard Axel, som vi av en slump fick äran att meddela. Fysikpriset gick till tre amerikaner David Gross, David Politzer och Frank Wilczek och det handlar om hur partiklar i atomernas inre, kvarkarna samverkar. Kemipriset handlar om ubikvitiner, som är en sorts dödsmärkning när celler sorterar ut gamla oanvändbara proteiner. Två israeler, Aaron Ciechanover och Avram Hershko  och en amerikan Irwin Rose.

Luktsinnets låga status

Lisa Öberg, historiker vid Södertörns högskola, har intresserat sig för luktsinnets låga status bland sinnena och också personer som använder sina näsor mycket i sina yrken, både inom vården och bilreparationsbranschen. Nyligen var hon med ochskrev en antologi - Näsans kunskap.

Vad är asymptotisk frihet?

Ulf Danielsson, professor i teoretisk fysik vid Uppsala universitet och också mannen bakom kursen ”Fysik för poeter” hjälper oss att förklara årets fysikpris...”asymptotisk frihet i teorin och den starka växelverkan” är inte det lättaste för oss andra.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".