Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Veckomagasinet 2004-10-24

Publicerat fredag 22 oktober 2004 kl 16.33
Christer Fuglesang (Foto: PrB)

Snart är det två år sen rymdfärjan Columbia havererade. Den svenska astronauten Christer Fuglesang är en av dem som arbetat med att förhindra att det här ska hända igen.

Och så finns det smaragder i Kanada också. Vetenskapsradion var där och kände på dem.

Så ska rymdfärjorna bli säkra

Sedan rymdfärjan Columbia exploderade i februari 2003 har amerikanska rymdstyrelsen NASA arbetat intensivt med att försöka göra färjorna säkra igen. Analysen av olyckan har visat att det var en bit isolering på färjans bränsletank som ramlade av vid starten och slog loss bitar ur rymdfärjans värmesköld. När Columbia sen gick in i atmosfären så var katastrofen ett faktum.

Den svenske astronauten Christer Fuglesang är en av dem som varit inblandade i arbetet med att minimera risken för framtida olyckor.

Eftersom man inte kan vara helt säker på att skumplast-isoleringen verkligen kommer att sitta kvar vid nästa start så ska kameror både på marken och på själva rymfärjan filma hela startförloppet noggrant. Sensorer på vingarna ska känna av om något slår emot dom. Och väl uppe i rymden kommer ett laserinstrument på rymfärjans robotarm att läsa av hela värmeskölden, något som beräknas ta en hel dag, berättar Christer Fuglesang.

Skulle man upptäcka brister hos rymdfärjan så finns en möjlighet för astronauterna att ta sin tillflykt till den internationella rymdstationen ISS, och invänta hjälp från nästa rymdfärja.

Hur fungerar Monsanto-majsen?

Veckans lyssnarfråga kommer från Stig Wiberg, och handlar om Monsantos genförändrade majs. Hur fungerar den när den tar död på skadeinsekter alldeles på egen hand, och hur hälsosamt är det att äta sådan majs för oss? Vetenskapsradion sökte upp insektsprofessor Barbara Ekbom på Sveriges Lantbruksuniversitet som närmare beskrev bacillus thuringiensis, den bakterie som skyddar majset från insektsangrepp.

Han letar efter utomjordingar

Just nu håller farkoster från både USA och Europa som bäst på att undersöka planeten Mars, och ett av målen är att se om man kan hitta tecken på liv där. Framstegen inom rymdteknik har under de senaste åren förbättrat möjligterna att upptäcka liv utanför jorden, och det här har gjort att ett helt nytt forskningsfält växt fram - astrobiologi.

I veckan var en av världens ledande astrobiologer på besök i Stockholm. Bruce Runnegar heter han och är chef för Nasas Astrobiologiska institut. Själv är han paleontolog, ett ämnesområde som har större betydelse för rymdforskningen än man först kanske tror.

Paleontologisk kunskap skulle kunna hjälpa oss att upptäcka tecken på liv i på andra planeter. Ett exempel är hur olika lager i sediment ser ut. Om mikroorganismer är inblandade så får de här lagrena ett speciellt utseende. Det har man sett på jorden. Skulle man hitta samma mönster på exempelvis Mars, då är chansen rätt stor att Mars någon gång haft liv.

Nyhetssammanfattning

En av svårigheterna med vaccinationskampanjer i u-länder är att hålla vaccinet kallt - extrem värme och svåra transporter gör att vaccinerna kan vara helt verkningslösa när dom kommer fram. Nu har brittiska forskare utvecklat en metod för att lagra vaccin utan att behöva kyla ner det. Med den nya metoden kan miljontals fler barn i utvecklingsländerna få möjlighet till vaccinering, mot sjukdomar som mässling, röda hund och stelkramp.  

Den amerikanska motsvarigheten till läkemedelsverket har godkänt ett datachips som kan placeras under huden i armen och fungera som id-kort i bland annat vården. Chipset är stort som ett riskorn och injiceras under huden på armen. Det innehåller en kod och en inbyggd antenn. Genom att läsa av chipset med radiovågor kan läkaren få tillgång till patientens journal från en databas. 

En ny genomgång av människans arvsmassa tyder på att vi har färre gener än vad forskarna tidigare trott - bara mellan 20.000 och 25.000 - jämfört med omkring 35.000 som var det senaste budet. För bara några år sedan gjorde forskarna bedömningen att vi människor skulle ha så många som 100.000 gener eller fler, men antalet har minskat i takt med att kunskapen om vår arvsmassa vuxit. Nu är vi snart nere i samma antal som hos genetikernas favoritmask, c-elegans.

Tronskifte på utbildningsdepartementet

Sverige har fått en ny utbildningsminister. Thomas Östros lämnar departementet och före detta näringsministern Leif Pagrotsky tar hans plats. Jan-Olov Johansson har funderat på det där med ministerbytet.

Huggsexa på havsbotten

De nya internationella havsrättslagarna har nu uttolkats, och många kustnationer har nu möjlighet att utvidga sina ekonomiska zoner med avseende på havsbotten, genom att zonen nu ska beräknas från kontinentalsockelns utseende, och inte längre räknas från fasta land. Speciellt intressant är detta för U-länder som kan hävda sin rätt till resurserna, men vid Arktis så sker nu undersökningen av havsbottnarna av penningstarkare nationer. Docent Martin Jakobsson berättar om mätningsarbetet.

Bara en tvilling gäller

Farmakologer och kemister arbetar med att renframställa  den ena av två möjliga spegelvarianter av molekyler i substanser - ofta är det bara en av substanstvillingarna som man vill åt. Ett exempel på en medicin som blev mer biverkningsfri är Cipralon, som när den renats till sin ena halva, kemiskt sett, omregistrerades till Cipralex. Konferensen kring kirala substanser ägde rum i Linköping i veckan

Vinnande vetande

Svar på förra veckans fråga: Galeasen hette Jönköping, och den sänktes av en tysk u-båt i november 1916. Vinnare: Marianne Marcusdotter i Nacka.

Ny fråga: Det handlar om soteld i skorstenar - vad är det som brinner? Ange också två orsaker till soteld.

Smaragdjakt i Kanada

Smaragder, gröna och blå, bryts mest i Sydamerika, Asien och Afrika. Nu har man hittat fyndigheter även i Kanada. Geologen Lee Groat jagar ädelstenarna under sommarlovet från universitetet i British Columbia i Vancouver under rejäla strapatser - kanske kan prospekteringen leda fram till en ny näring i landet.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".