Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Sensationellt skelettfynd av okänd människoart

Publicerat torsdag 28 oktober 2004 kl 06.46
Skalle av Homo Floresiensis (Foto: Peter Brown)

Ett häpnadsväckande skelettfynd från våra mänskliga förfäder har gjorts. En hittills okänd människoart har hittats i en grotta i Indonesien. Fram till i dag har forskarna trott att vi moderna människor var de enda som fanns kvar på jorden sedan Neanderthalmänniskan dog ut för cirka 30 000 år sedan, men det fanns alltså ytterligare en art.

Fram till för minst 18 000 år sen levde en till nu helt okänd människoart parallellt med oss moderna människor här på jorden, det skriver forskare från England, Australien och Indonesien i senaste numret av den vetenskapliga tidskriften Nature.

Forskarna bygger sina slutsatser på ett skelettfynd i en grotta på ön Flores i östra Indonesien - cirka 40 mil från semesterön Bali. Fyndet är en av de största vetenskapliga upptäckterna på länge.

– Enligt min bedömning är det ett av de mest sensationella vetenskapliga fynden som gjorts det senaste halvseklet. Ingen hade kunnat föreställa sig ett sånt här fynd över huvud taget, säger Lars Werdelin, docent i paleontologi vid Naturhistoriska riksmuseet.

Homo Floresiensis är det enda kända exemplet på en människoart där hjärnan är mindre än den art, Homo Erectus, som den utvecklats i från. Den nyfunna människoarten är också påfallande kort, och den levde tillsammans med andra förkrympta djur, till exempel en minielefant.

– Det som är så fantastiskt är att de var så väldigt små! Det är den minsta människoart som någonsin hittats, den har en hjärna stor som en chimpans, säger Lars Werdelin.

Det här det kan enligt artikelförfattarna i Nature bero på fenomenet att arter kan krympa om de isoleras tillräckligt länge - som till exempel på en ö.

– Den här arten har utvecklats isolerat på en ö där det har varit en fördel att bli mindre, för att på så vis förbruka mindre födoämnen. Den har blivit sensationellt liten med våra ögon sett, säger Lars Werdelin på Naturhistoriska Riksmuseet.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".