Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Inte bara skottdag, skottsekund också

Publicerat onsdag 29 februari 2012 kl 06.28
Skottsekund
(1:16 min)
24 timmar klocktid matchar dygnets längd på 1800-talet, men inte nu. Foto: Claudio Bresciani / SCANPIX

På skottdagen påminns vi om att ett år inte är ett jämnt antal dagar långt. Vart fjärde år får vi stoppa in en extra dag för att inte månaderna i längden ska förskjutas i förhållande till årstiderna. Men det räcker inte med skottdagar, i juni i år får vi också en skottsekund.

24 timmar på en klocka mäter hur långt dygnet var på 1800-talet, men inte nu längre. Klocktiden bygger på enheten sekund, som är en exakt definierad konstant. Dygnets längd är däremot inte helt konstant. Månens gravitation drar i jorden och deformerar den, och friktionen av de här tidvattenrörelserna bromsar in rotationen med någon tusendels sekund per århundrade.

Men inte nog med det, rotationen påverkas också av små förändringar i jordens form. Man brukar jämföra med en konståkare som gör en piruett, som kan snurra fortare genom att dra in armarna och långsammare genom att sträcka ut dem. Förändringar i jordens form kan gå långsamt, som genom landhöjningen, men ibland väldigt hastigt i samband med stora jordbävningar, som den utanför Japan för ett år sedan.

Det finns tillfälliga förändringar också, på grund av vindar och vattenströmmar, och strömmar i de flytande delarna av jordens inre. De här variationerna jämnar ut sig i längden, men det är viktigt att hålla reda på dem bland annat för att gps-navigation ska funka som den ska.

För att kompensera för alla de kombinerade effekterna på lång sikt stoppar man in en skottsekund när det bedöms att det behövs. Nästa gång det är dags blir alltså i juni i år.

Reporter: Anna Davour

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.

Användarkommentarer

Nedanstående kommentarer kommer från användare och är inte en del av det redaktionella innehållet. I och med att du skickar in en kommentar bekräftar du också att du accepterar våra regler för kommentering
Du kan kommentera anonymt. Vill du inte uppge din e-post kan du därför skriva in en påhittad t ex ”intejag@example.com”

Visa fler
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".