– Vår studie visar att varken sociala medier eller gäng var särskilt centrala för organiseringen eller uppkomsten av kravallerna, säger Tim Newburn, professor i kriminologi vid London School of Economics.

I början av augusti i fjol förvandlades städer runt om i Stobritannien till rena krigszoner. De som vandaliserade, anlade bränder och plundrade butiker kom framförallt från fattiga områden - och deltog i upploppen som en protest mot polisens brutala metoder i sina hemkvarter. Men de var inte organiserade i gäng i någon större omfattning, säger Tim Newburn.

Hans universitet, London School of Economics, har tillsammans med tidningen The Guardian i ett unikt forskningsprojekt dels intervjuat nästan 300 personer som deltog i upploppen - och även analyserat flera miljoner inlägg på Twitter i en databas.

Dessutom kommunicerade upploppsmakarna främst via sms på mobiler och inte via sociala medier som Twitter och Facebook, säger Paul Lewis, journalist på The Guardian och initiativtagare till projektet, som startades efter att den brittiska regeringen själva vägrat utreda de största oroligheter som skakat Storbritannien sedan tidigt 80-tal.

Paul Lewis är mycket kritisk till premiärminister David Camerons förslag att tillfälligt kunna stänga ner sociala medier vid händelser som upploppen - eftersom de mest användes av allmänheten för att få information om vad som hände - och för att hjälpa till att städa upp efter skadegörelsen.

– Det var framförallt journalister och allmänhet som använde twitter under kravallerna. Det Twitter användes mest till var att få folk att städa upp på gatorna, säger Paul Lewis, journalist på The Guardian.