Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Strindberg som naturvetare - pionjär inom ekologin?

Publicerat tisdag 10 april 2012 kl 06.00
Strindbergs plats i vetenskapshistorien
(1:57 min)
1 av 3
Strindberg 1886. Bild: Scanpix
2 av 3
Litteraturhistorikern Sylvain Briens har skrivit om Strindbergs tid i Paris och menar att Strindberg var en av de första ekologerna. Foto: Niklas Zachrisson
3 av 3
Botanikern Kåre Bremer är rektor på Stockholms universitet och tycker Strindberg som naturvetare var en katastrof. Foto Niklas Zachrisson

August Strindberg ägnade fyra år av sitt liv åt naturvetenskaplig forskning. Strindberg försökte bland annat skapa guld i kemiska experiment, men han studerade också växter och djur. Nu menar litteraturforskare som undersökt Strindbergs naturvetenskapliga skrifter att han förtjänar en plats i vetenskapshistorien som en av ekologins pionjärer.

– Strindberg ligger i historien om ekologins grundande. Idén om att det finns en ständig anpassning av växter till miljön hade Strindberg förstått redan på 1890-talet, säger Sylvain Briens, professor i nordisk litteraturhistoria vid Sorbonne universitetet i Paris.

När Strindberg bodde i Paris i slutet av 1800-talet, studerade han växter och djur i stadens botaniska trädgård, Jardin des Plantes, som också är titeln på en av hans naturvetenskapliga skrifter där han bland annat menar att växter och djur men också stenar är i ständig förändring.

Begreppet ekologi, som handlar om samspelet mellan de levande organismerna och den miljö de lever i, men ekologin låg i sin tidiga utveckling under Strindbergs tid kring förra sekelskiftet.

Litteraturhistorikern Sylvain Briens har precis översatt Jardin des plantes till franska och hävdar att Strindbergs bok är en av de första ekologiska skrifterna i vetenskapshistorien:

Men Kåre Bremer, professor i botanik och rektor vid Stockholms universitet, håller inte med om att Strindberg förtjänar en plats i vetenskapshistorien:

– Han intresserar sig enormt för naturvetenskapen, han hade idéer och tankar och hugskott om allt möjligt och det är klart att man kan hitta ett och annat i detta som vi har accepterat idag, men det försvinner som en droppe i havet av nonsens runt om, säger Kåre Bremer.

Strindberg försökte bland annat bevisa med egna små teckningar att växter precis som oss djur har nerver, muskler och till och med ett slags medvetande, vilket redan då ansågs vara rent nonsens.

Tobias Dahlkvist, docent i idéhistoria vid Stockholms universitet, är också tveksam till Strindbergs plats i vetenskapshistorien:

– En plats i idéhistorien tycker jag absolut att Strindberg förtjänar. I vetenskapshistorien är kanske lite mer tveksamt, säger Tobias Dahlkvist, docent i idéhistoria vid Stockholms universitet.

Teorin om Strindberg som ekologipionjär kommer framföras officiellt under den internationella Strindbergkonferensen Arvet efter Strindberg, vid Stockholms universitet i slutet av maj.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".