Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Nanopartiklars farlighet kan bero på formen

Publicerat fredag 13 april 2012 kl 06.32
"Vi måste klassifiera nanopartiklarna"
(2:10 min)

Nanopartiklar och så kallade nanomaterial, som består av atomtunna lager, används inom bland annat medicin och konsumentelektronik. Men det har kommit rapporter om att vissa nanopartiklar kan vara hälsoskadliga.

För några veckor sedan meddelade miljöminister Lena Ek att hon vill att EU upprättar ett register över nanopartiklar för att kunna begränsa användandet.

Men Lars Montelius, professor vid Lunds universitet, anser att det idag inte går att säga vilka nanopartiklar som är farliga och att det är viktigare att forska vidare för att identifiera vilka egenskaper hos nanopartiklar som kan göra dem hälsoskadliga. Till exempel kan en partikel av samma material men i olika form eller storlek ha helt olika möjlighet att tränga in i celler.

Svenska nanoexperter dömer ut det förslaget och menar att det både skulle vara verkningslöst och riskera att hindra utvecklingen av nyttig teknik. Precis som med asbest är det inte materialets kemiska egenskaper som kan ställa till med hälsoproblem. Den eventuella farligheten handlar om vilken form partiklarna har.

– Nanopartiklar är så små att det finns en sannolikhet att de kan ta sig in i celler. Därför är det viktigt att studera interaktioner mellan både naturliga och tillverkade nanopartiklar och celler. Varje partikel måste undersökas utifrån sin form, material och storlek, säger Lars Montelius.

Att reda ut nanopartiklarnas farlighet är inte lätt, gränsvärden för andra ämnen anges ofta som vikt per liter. Men det är inget bra mått när det gäller nanopartiklar, där andra faktorer som ytan är viktiga. Och man måste ta hänsyn till hur partikeln ser ut. Två nanopartiklar av samma material kan ha helt olika effekt på vår hälsa, beroende på vilken form de har.

– Skulle vi vara tvungna att testa var och en av dem skulle det ta oändligt lång tid. Det är därför vi försöker systematisera de mest besvärande egenskaperna. Inom en femårsperiod kommer vi att veta mer om vilka partiklar som kan vara farliga, läger Lars Montelius

Reporter: Håkan Svensson.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".