Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Krönika

XNA- biologins svar på fysikens Higgs

Publicerat fredag 20 april 2012 kl 14.27
Ulrika Björkstén. Foto: Stina Gullander/ Sveriges Radio

En groende avundsjuka märks ibland hos biologer över fysikernas förmåga att få uppmärksamhet. Med rapporter om påstådda partiklar som rör sig snabbare än ljuset och rafflande berättelser om jakten på Higgspartikeln, den saknade byggstenen i fysikernas teori om världen, har fysiker det senaste året gång på gång fått stort medialt genomslag.

Att de senare fått ta tillbaka det där med snabbare än ljuset, och att de fortfarande inte vet om de verkligen hittat Higgspartikeln är väl en sak. Men ändå: uppmärksamhet har de fått. Biologerna å andra sidan har inte lyckats skapa någon stor medial händelse sedan kartläggningen av människans arvsmassa för över tio år sedan.

Problemet är väl att nästan all forskning sker i små små steg som inte är särskilt spektakulära, även om frågorna man i grunden söker svar på är desto mer fantasieggande. Eller vad sägs om de fyra stora gåtor som tidskriften Nature häromveckan ringade in i ett försök att lyfta fram vad som skulle kunna beskrivas som biologins motsvarighet till fysikernas partikeljakt: Finns det utomjordiskt liv? Finns det okänt liv på jorden? Hur uppstod livet? Och kan vi hindra åldrandet?

Och mitt i floden av vetenskapliga publikationer kom det faktiskt nu i veckan en vid första anblick ganska oansenlig forskarrapport som berör åtminstone de första tre av de här stora frågorna. Och som frestar en att lägga till ytterligare en, nämligen: Kan vi skapa liv?

Ett internationellt forskarlag har lyckats framställa ett slags konstgjord livsmolekyl som likt DNA kan lagra genetisk information som sedan kopieras till nya upplagor av molekylen. XNA, som forskarna döpt sin skapelse till, tycks också kunna genomgå evolution, ett yttre tryck bidrar alltså till att välja ut vilken information som ska överleva till kommande generationer. De här två egenskaperna - att kunna lagra och överföra genetisk information, och att kunna genomgå evolution, anses vara de utmärkande drag som behövs för livets minsta byggstenar - det vill säga en lagom avvägning mellan stabilitet och föränderlighet.

De konstgjorda molekylerna är uppbyggda på liknande sätt som naturligt DNA och RNA, men har andra beståndsdelar. Likheten är att molekylen är en lång kedja som byggs upp av återkommande baser. Det är de här återkommande baserna som utgör det genetiska alfabetet. Ordningsföljden av baserna kan se olika ut och motsvarar en slags genetisk text, det unika informationsinnehållet i varje enskild DNA- eller RNA- molekyl, och nu alltså i XNA.

Även om det här är ett litet första steg till ett självgående parallellt system av liv, så visar de här experimenten att det går att tänka sig liv som har andra byggstenar än det vi hittills känner. Och då börjar vi närma oss biologins stora frågor. Om det finns utomjordiskt liv så kanske vi ska leta efter helt andra beståndsdelar än de jordiska välkända. Och kanske det finns okända livsformer här på jorden, som vi inte upptäckt för att vi ännu inte vet vad vi ska leta efter. Och den som lyckas skapa ett fungerande livssystem i laboratoriet har också närmat sig svaret på den kanske största frågan - hur uppstod livet på jorden en gång?

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".