Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Hjärtsjuka lyssnar inte på sjukvården

Publicerat onsdag 25 april 2012 kl 06.00
Alltför få lägger om sina vanor
(1:32 min)
Defibrillator som används vid hjärtattack. Foto: Björn larsson Ask / Scanpix

Patienter som drabbats av hjärtinfarkt ändrar inte livsstil efter operationen - och äter varken nyttigare mat eller motionerar mer, enligt en ny undersökning. Orsaken är att många inte tar till sig sjukvårdens information om varför de måste ändra livsstil. 

- Information i vården är väl menad men inte effektiv, säger Joep Perk, professor i hälsovetenskap vid Linnéuniversitetet och den som lett studien.

Om man stressar för mycket, röker, äter osund kost och motionerar för lite - så ökar också risken att drabbas av hjärtinfarkt. Bland de patienter som inte lägger om sin livsstil efter en infarkt är risken mycket högre för att bli sjuk igen - det har tidigare forskning visat. 


Men i en ny undersökning där över tusen hjärtsjuka patienter runt om i Sverige fått svara på enkätfrågor efter att ha genomgått en ballongvidgningsoperation - så ansåg majoriteten av patienterna att orsaken till att de blivit sjuka inte berodde på livsstilen - utan på ärftliga faktorer. Dessutom såg de flesta sig som friska mindre än två månader efter ingreppet. 


Bara tre av tio som svarade på enkäten, som finansierats av Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund, ansåg att anledningen till hjärtinfarkten berodde på deras levnadssätt - som rökning, motion- och kostvanor.
De flesta har inte heller förbättrat vare sig kost - eller motionsvanor efter sjukdomen. 


Nu måste sjukvården bli betydligt bättre på att informera patienterna om varför de måste lägga om sin livsstil efter en hjärtinfarkt, säger Joep Perk. 
- Vården måste lära sig nya metoder att lära ut till patienterna att livsstil är viktigt. Den pedagogiska kompetensen vi har nu i vården verkar inte räcka till, säger han. 

Studien bygger på enkätsvar från 1073 personer. Bortfallet är ca 30 procent och en majoritet av de svarande är män. Genomsnittsåldern på de som deltog är 66 år - och de allra flesta hade behandlats med ballongvidgning efter en akut hjärtinfarkt.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".