Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Exosomer är kroppens flaskpost

Publicerat måndag 7 maj 2012 kl 06.00
Ses inte längre som sopbilar
(1:41 min)

Exosomer har tidigare betraktats som våra cellers sopbilar men nu har bilden klarnat av de här minimala bubblorna som budbärare av livsviktig information i våra kroppar. Det har väckts stora förhoppningar om att ta exosomerna till hjälp för att förklara, diagnostisera och till och med bota svåra sjukdomar, det berättar Esbjörn Telemo som är professor i immunologi vid Sahlgrenska akademin.

– För väldigt många har det inneburit att man har fått ett verktyg att förklara saker som man absolut inte har kunnat förstå hur det har gått till tidigare, säger Esbjörn Telemo, professor i klinisk immunologi vid Sahlgrenska akademin.

Att vårt blod och andra kroppsvätskor innehåller stora mängder av små bubblor som utsöndras av celler, och liknar celler men är väldigt mycket mindre, har man känt till i nästan 30 år, men det är först på senare tid som man börjat ana vilken viktig roll exosomerna spelar som budbärare i kroppen, och att de kan vara inblandade i hittills svårförklarade sjukdomsförlopp.

Sedan en grupp forskare i Göteborg för några år sedan upptäckte att den här kroppens egen flaskpost, för med sig genetiskt material som kan programmera om mottagarceller, har intresset för exosomerna ökat rejält och nyligen hölls den första större internationella exosomkonferensen i just Göteborg.

Ett användningsområde för exosomer som diskuteras är att utnyttja dem för att få fram mediciner eller en viss genetisk kod, till precis de celler man önskar - vilket inte minst kan öppnar nya möjligheter att behandla neurologiska sjukdomar som Alzheimers och Parkinsons genom att låta läkemedel åka snålskjuts med exosomerna in i centrala nervsystemet.

– Det har visat sig att exosomer under vissa omständigheter kan ta sig in i hjärnan och då kan man kanske ladda dom här små vesiklarna med något som man vill ska komma in i hjärnan och på så sätt nå den här skyddade, som normalt sätt är väldigt skyddad för yttre påverkan, säger Esbjörn Telemo.

Reporter: Malin Avenius

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".