Fjällbjörken en miljöbov

Publicerat onsdag 20 juni 2012 kl 06:00
Fjällbjörken växer i Abiskofjällen uppe vid trädgränsen. Foto: Henrik Montgomery/Scanpix
Fjällbjörken växer i Abiskofjällen uppe vid trädgränsen. Foto: Henrik Montgomery/Scanpix

Fjällbjörkens spridning kan snabba på klimatförändringarna, eftersom den påverkar marken så att mer koldioxid avges till atmosfären än vad björken själv binder ur den arktiska tundran.

Brittiska forskare har efter att ha studerat markområden i dom svenska Abiskofjällen konstaterat att Fjällbjörken bidrar mer till koldioxid i atmosfären än den lagrar.

- Om trädgränsen flyttar sig uppåt så är det stor risk att det här kolet frigörs i atmosfären, säger Robert Björk, miljöforskare vid Göterborgs universitet.

Fjällbjörken är den typ av smala, knotiga träd som markerar gränsen mellan skog och kalfjäll på den arktiska tundran. Den här trädgränsen har genom åren flyttat sig både uppåt och nedåt.

Eftersom marken ovanför trädgränsen på den arktiska tundran innehåller mer kol så ville brittiska forskare se hur fjällbjörkens spridning påverkar kolnivåerna i marken.

Träd och andra gröna växter brukar lyftas fram som motbalans till människans klimatgasutsläpp, eftersom de tar upp koldioxid ur atmosfären.

Men forskarnas mätningar av kol- och kvävenivåer i marken i ett trädgränsområde i de svenska Abiskofjällen, visar att fjällbjörken kan göra mer skada än nytta ur klimatsynpunkt eftersom björkens påverkan på marken gör att mer koldioxid avges till atmosfären än vad björken kan ta upp själv.

När björken är som mest aktiv och har som högst fotosyntes tar den visserligen upp koldioxid ur atmosfären och lagrar också kol i sin biomassa. Fjällbjörken transporterar också ner koldioxid till rötterna och frigör sockerarter som är kolföreningar och snabbar då på nedbrytningsprocessen i marken.

Miljöforskaren Robert Björk tycker att resultaten är mycket intressanta men eftersom forskningen är gjord under den snöfria perioden i Abisko så behöver den kompletteras med hur nedbrytningsprocesserna ser under vintern också, vilket kan göra forskarnas resultat än mer intressanta.

- Får man trädetablering längre upp där det är mer kol lagrat i marken kommer en del av kolet släppa på sommaren men en del också på vintern. Forskarna tonar ned vikten av det hela lite, säger Robert Björk.

Skriv ut

Dela

Användarkommentarer

3 Kommentarer

Nedanstående kommentarer kommer från användare och är inte en del av det redaktionella innehållet. I och med att du skickar in en kommentar bekräftar du också att du accepterar våra regler för kommentering
Du kan kommentera anonymt. Vill du inte uppge din e-post kan du därför skriva in en påhittad t ex ”intejag@jkldsa.se”

Visa fler