Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Ballongburet teleskop ska studera extremfysik

Publicerat måndag 9 juli 2012 kl 06.00
Svenska teleskopet Pogolite på väg att skickas upp
(1:48 min)
Pogolite hängtestas. Foto: Esrange Space Center

En ballong, dubbelt så stor som Globenarenan i Stockholm, ska skickas upp från rymdstationen Esrange utanför Kiruna i slutet av den här veckan, om vädret tillåter. Under omkring 20 dagar ska teleskopet Pogolite fraktas ett varv runt de norraste delarna av jordklotet för att spana på himlakroppar tusentals ljusår bort. Det här är det största svenska ballongburna forskningsprojektet hittills.

Mark Pearce, professor i astropartikelfysik vid KTH, leder projektet:

– Nu väntar vi på bra väder. Det är klart att den kanske mest känsliga delen är släppet. Att få ballongen av marken på ett säkert sätt, och det är det som jag kommer att vara mest nervös för.

Det är röntgenstrålning från himlakroppar som pulsarer, som intresserar forskarna. Pulsarer är oerhört kompakta neutronstjärnor, som i pulser slungar ut högenergistrålning, som röntgenstrålning. En del av strålningen träffar jorden, men filtreras bort av vår atmosfär.

Så för att kunna studera den här strålningen måste man transportera ett teleskop ovanför atmosfären, och det är här ballongen kommer in.

– Vårt mål är att flyga på ungefär 40 kilometers höjd, fyra gånger högre än ett vanligt flygplan. Och sen ska vi rikta in teleskopet mot olika objekt på himlen, till exempel Krabbpulsaren. Det är det som är vårt huvudmål.

Trots att ballongen är så stor så är den tunn som en fryspåse. Men tanken är att den ska kunna bära det två ton tunga teleskopet Pogolite västerut från Kiruna, i ett varv över Grönland, Kanada och Ryssland och så tillbaka till Sverige.

Ett av huvudmålen är alltså att studera pulsaren i Krabbnebulosan över 6000 ljusår bort, det objekt som är mest ljusstark på himlen om man tänker på röntgenstrålning.

– Man kan se det som något slags lab för extremfysik. Man har magnetiska fält som är mycket större än man kan skapa på jorden. En miljon gånger högre än man har på jorden. Gravitation på den här neutronstjärnans yta är ungeför hundratusenmiljoner gånger större än jordens gravitation. Så man kan studera fysik på ett helt annat sätt. 

Mer om …

Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min spellista".