Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Alggener och ljus i hjärnan gav apor snabbare ögon

Publicerat onsdag 1 augusti 2012 kl 06.00
Reagerade snabbare i synövning
(1:51 min)
I studien användes rhesusapor. Foto: Brennan Linsley/Scanpix

Med en teknik kallad optogenetik har forskare påverkat apors ögonrörelser, genom att belysa deras genetiskt förändrade hjärnceller. Tekniken kan bli värdefull i jakten på nya behandlingar av sjukdomar som depression och Parkinson.


– Aporna reagerade ungefär tio procent snabbare i försök när de stimulerades med optogenetik, i jämförelse med utan, säger Wim Vanduffel, som forskar i neurofysiologi på KU Leuven i Belgien.

För att få apornas hjärnceller att reagera på ljus så förändrade Wim Vanduffel och kollegorna apornas gener. De använde gener som ursprungligen kommer från ljuskänsliga alger, och injicerade dom med hjälp av ett virus till ett visst specifikt område i hjärnan, som man vet kontrollerar ögats rörelser.

Därefter stimulerade forskarna de här ljuskänsliga hjärncellerna med blå ljuspulser via en liten optisk fiber som hade opererats in i apornas hjärna.

För att testa om det påverkade hur deras ögon rörde sig, fick aporna göra en synövning som de kunde sen tidigare. Och det visade sig att belysningen av nervcellerna fick apornas ögon att röra sig ungefär tio procent snabbare än vad de gjort utan ljuset.

Att det är möjligt att manipulera djurs beteende med hjälp av ljus har visats på mindre djur, som råttor och möss, men aldrig tidigare på så människolika djur som apor.

Men varför vill man då göra detta? Jo, poängen med optogenetik är att man kan välja att aktivera bara en viss specifik typ av hjärnceller, och ta reda på hur just dom påverkar beteendet. Och även om det här är långt ifrån något som kan testas på människor, så kan tekniken bli värdefull i jakten på behandlingar av neurologiska sjukdomar som beror just på brister i en viss specifik sorts nervceller.

– Ett väldigt viktigt fält skulle kunna vara Parkinson, eftersom där är det välkänt vilka celltyper som är viktiga för att utveckla sjukdomen, säger Wim Vanduffel.

För om man kan manipulera aktiviteten i just de här cellerna så kan man kanske även påverka sjukdomen.

Referens: Annelies Gerits et al: "Optogenetically Induced Behavioral and Functional Network Changes in Primates". Current Biology 2012. DOI:10.1016/j.cub.2012.07.023

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.

Användarkommentarer

Nedanstående kommentarer kommer från användare och är inte en del av det redaktionella innehållet. I och med att du skickar in en kommentar bekräftar du också att du accepterar våra regler för kommentering
Du kan kommentera anonymt. Vill du inte uppge din e-post kan du därför skriva in en påhittad t ex ”intejag@example.com”

Visa fler
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".