Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Tråkiga NO-lektioner påverkar gymnasieval

Publicerat måndag 13 augusti 2012 kl 06.44
Lektionerna långt ifrån elevers vardag
(1:40 min)
Foto: Maja Suslin/Scanpix

Den här veckan öppnar gymnasieskolorna runt om i landet. Omkring 20 procent av eleverna har som vanligt valt teknik- och naturprogrammen, klart färre än vad politikerna brukar säga att de önskar sig för dessa viktiga områden. Men det skulle kunnat vara betydligt fler med en annan undervisning på högstadiet.

– Det vi ser i vår undersökning är att eleverna är intresserade av frågor som berör dom själva, säger forskaren Magnus Oskarsson vid Mittuniversitetet i Härnösand.

– Det kan handla om hur man ska äta för att må bra, hur man ska träna för att må bra. Eller om rymden, finns det liv på andra planeter, vad är liv egentligen? Lärarna har i nån mening en ganska traditionell undervisning kring vad är en atom, vad är en molekyl, vad är elektricitet, dom grundläggande faktabegreppen i naturvetenskap. Dom som kommer väldigt långt ner på elevernas intresselista, säger Magnus Oskarsson

750 elever på högstadieskolor runt om i landet har svarat på frågor om vilka ämnen de vill lära sig mera om på biologi-, kemi-, och fysiklektionerna.

De ansvariga NO-lärarna på samma skolor har sedan fått svara på vad de undervisar om. Det visar sig vara helt skilda agendor. Lärarna lägger det mesta krutet på att lära ut grundläggande faktakunskaper, medan eleverna vill ha kunskap om det som rör dom själva och deras vardag samt om frågor som de läser om i populärvetenskapliga tidningar och ser och hör om i vetenskapsprogram i radio och tv.

Varje år är det omkring 20 procent av landets niondeklassare som söker vidare till gymnasiernas teknik- och naturprogram.  En orsak till att det inte är fler är, enligt Magnus Oskarsson, hur skolan bedriver sin NO-undervisning.

– Det intrycket vi får är att förändringarna har gått väldigt långsamt. Många av dom vanligaste läromedlen i till exempel kemi och fysik för grundskolan har varit ganska oförändrad de senaste trettio åren. Det finns en tydlig föreställning för dom som är i branschen om att "det här är fysik". Jag är själv gammal fysiklärare, jag känner igen allt det här. Det här var ju vad jag själv gjorde på högstadiet i stor utsträckning.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".