Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Mästerfotograf 45 år före sin tid

Publicerat fredag 24 augusti 2012 kl 06.32
Så blev han vetenskapsfotograf
(1:36 min)
Vetenskapsradions reporter Lena Nordlund och Lennart Nilsson. Foto: Sveriges Radio

Det är mer än 60 år sedan han tog sina första bilder på embryon. De kom till av av en slump när pressfotografen Lennart Nilsson skulle porträttera en professor och råkade se något spännande på hans skrivbord. Idag fyller fotografen Lennart Nilsson 90 år.

-- Jag fick se små burkar på hans bord, med mänskliga embryon. Jag visste inte att det var det det var, men professorn, Axel Ingelman-Sundberg, sa att det var början på en människa. Och då frågade om jag fick låna hem dem till mitt vanliga labb och ta närbilder, om jag var försiktig. Det var så det började, berättar Lennart Nilsson själv.

Fjorton år senare, 1965, kom boken "Ett barn blir till" och Lennart Nilssons bilder skapade sensation över hela världen. Sedan dess har han hela tiden varit i den tekniska frontlinjen med vad som går att avbilda i våra kroppar och inom medicinen. Med ljusmikroskop och svepelektronmikroskop har han bland annat fångat cancerceller, hiv-viruset och fågelinfuensaviruset på bild.

Från början fanns en viss skepsis mot Lennart Nilsson bland forskare. Hade bilderna verkligen något med vetenskap att göra? Och var det verkligen rätt att färglägga celler och virus när bilderna egentligen var svartvita?

Det här var i en tid, säger professor Ingemar Ernberg som länge samarbetat med Lennart Nilsson, när forskarna tyckte att mätinstrument, kemi och provrör var det som räknades. Den vetenskapliga avbildningen var ute, helt enkelt.

– Det här att titta på saker och deras former, det ansåg man var förlegad biologi, det hade man ju gjort sedan 1800-talet. Idag har forskningfronten hunnit ifatt Lennart, på så vis att det här med form och bild inte bara är en integrerad del av modern medicinsk forskning, utan jätteviktigt. Så Lennart var faktiskt 45 år före sin tid, säger Ingemar Ernberg, som är professor i tumör- och cellbiologi på Karolinska Institutet.

Mer om Lennart Nilsson och hans samarbete med forskarvärlden i Vetandets värld idag, kl 12.10 i P1.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".