Konstgjort spindeltråd kan få nervtrådar att växa
Svenska forskare har för första gången visat att det går att få nervstamceller att växa på konstgjord spindeltråd. Upptäckten väcker förhoppning om att man i framtiden ska kunna använda det här konstgjorda supermaterialet för att laga allvarliga nervskador.
– Det är ett oerhört starkt material, det är en av de starkaste fibrer som finns, och det består av protein. Och det bryts ner i kroppen. Och även i naturen då, säger Anna Rising vid Sveriges Lantbruksuniversitet.
Det var för drygt fem år sedan som veterinären Anna Risings forskargrupp på Sveriges Lantbruksuniversitet i Uppsala kunde visa att de hittat ett sätt att på konstgjord väg tillverka spindeltråd. Det är ett material som är töjbart men ändå starkare än stål, och som väckt stora förhoppningar om att kunna användas för att reparera allvarliga skador i den mänskliga kroppen.
Tidigare försök på djur har visat att naturlig spindeltråd kan transplanteras in i kroppen och t ex få trasiga nervändar att växa ihop.
– Så de har dragit ut tråd ur en spindel och lagt in i stället, men det är ju ingen produktionsmetod som håller för något storskalig produktion…
Nu har alltså Anna Rising, tillsammans med kolleger på Karolinska institutet i Solna och Huddinge, för första gången visat att även den konstgjorda spindeltråden, som man tror ska gå att producera i stor skala på labb, får kroppens neurala stamceller att växa till.
Förhoppningen är att det här ska hjälpa patienter med allvarliga nervskador att läka sig själva. Fortfarande kvarstår en hel del arbete innan man kan börja testa den konstgjorda spindeltråden på patienter.
Det här är en upptäckt som onekligen ökar chanserna att få det att fungera, säger Per Uhlén som forskar på ryggmärgsskador vid Karolinska institutet. Spindeltråden är nämligen ett material som inte verkar stötas bort av immunförsvaret när det transplanteras in i kroppen.
– Tidigare har man använt material som kommer från andra männsikor eller från djur, och det i sig skapar ett immunsvar i patienten. Nu kan man alltså använda ett konstgjort material som inte gör det, säger Per Uhlén docent vid institutionen för biokemi och biofysik vid Karolinska institutet i Solna.
Reporter Kristoffer Gunnartz
vet@sr.se
