Biverkningar efter samtalsterapi utreds
Biverkningar av samtalsterapi kan vara ett förbisett problem. Det finns idag inga rutiner för hur såna biverkningar ska rapporteras till myndigheter, och inte heller någon kartläggning av vilka negativa bieffekter samtalsterapi skulle kunna ge.
– Dels skulle det kunna vara försämring av de symptom som samtalsterapin avser att lindra och där finns det några behandlingsstudier som visar just det här, exempel på det är debriefing efter en traumatisk händelse som snarare tycks öka risken för att man utvecklar symptom på posttraumatiskt stresssyndrom, säger Ulf Jonsson, doktor i psykiatri och psykolog vid Karolinska institutet.
Ulf Jonsson gör just nu en översyn om hur biverkningar registreras inom psykiatriforskningen. I många studier beskriver man inte negativa effekter och därför vet vi inte så mycket om hur sådana här biverkningar kan se ut. Det skulle till exempel kunna handla om att familjen runtomkring personen som får terapi påverkas negativt eller att den som fått en dålig erfarenhet blir mindre benägen att söka vård igen.
När det gäller medicin finns ett register vid Läkemedelsverket dit både patienter och behandlare rapporterar in biverkningar som uppstår. Men när det kommer till psykoterapi finns ingen motsvarighet, socialstyrelsen har varken möjlighet eller skyldighet att registrera sådana uppgifter och enligt Mårten Gerle, sakkunnig på socialstyrelsen behöver man börja med att göra klart vad som egentligen kan betraktas som en biverkning av psykoterapi.
-- Det borde finnas ett system för sådan rapportering. För det första skulle det behövas ett regelverk som gjorde att det fanns en anmälningsplikt och då måste man också definiera, vad är en biverkan? säger Mårten Gerle sakkunig i psykiatrifrågor på socialstyrelsen.
Reporter
Moa Soltanian Magnusson
Kropp & Själ
