Tyska hembiträden viktiga under efterkrigstiden
Efter andra världskriget bidrog runt 50 000 tyska kvinnor till att bygga det moderna Sverige, genom sitt arbete som hembiträden i svenska hem. Men många av kvinnorna blev illa behandlade och bortglömda, enligt en kommande avhandling.
Marie Hundhaussen, som 1949 var på väg till Stockholm för en anställning som hembiträde, är en av uppskattningsvis 50 000 tyska kvinnor som ingår i genusvetaren Emma Strollos forskning. De här kvinnorna kom från ett utbombat Tyskland och fann arbete i Sverige, men trots att de var den överlägset största gruppen arbetskraftsinvandrare decenniet efter kriget, har deras historia hittills varit okänd.
Genom djupintervjuer med 19 av de tyska hembiträden som stannade kvar i Sverige visar Emma Strollo att kvinnorna arbetade i en mycket utsatt situation. Svenska undantagslagar för arbetskraftsinvandring gjorde att de under två år var hänvisade till hembiträdesjobb för att över huvud taget få stanna i Sverige.
Många vittnar om ett utbrett tyskhat och om sexuella övergrepp. Den låga statusen i hembiträdesyrket har gjort att deras insatser för Sverige nedvärderats, trots att tyskornas arbete gjorde det möjligt för många svenska kvinnor att för första gången arbeta, menar Emma Strollo.
– De gjorde något som staten inte bidrog med: att se till att kvinnor kunde komma ut i arbetslivet. Det fanns ingen utbyggd välfärdsstat då, säger Emma Strollo.
