Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Snabb global temperaturhöjning

Publicerat fredag 8 mars 2013 kl 06.40
"en väldigt tydlig kurva"
(1:59 min)
Foto: Claudio Bresciani/Scanpix

För första gången har forskare fått fram den globala medeltemperaturen för hela perioden sen den senaste istiden. Studien bekräftar flera tidigare resultat och visar bland annat att temperaturökningen nu går snabbare än den gjort på 11300 år och om den fortsätter kommer bli den varmaste perioden under denna tid.

Styrkan i den här undersökningen är att tidigare studier har varit mer begränsade till en region och det har varit svårt att dra slutsatser om de resultaten stämmer för hela stora delar av jordklotet.

Det säger Richard Gyllencreutz, lektor i marin geofysik vid Stockholms universitet.

– Jag är överraskad över att det gick att få en sån tydlig signal när man buntar ihop så mycket data, jag trodde det skulle bli mer spridning på resultaten. Det blir en väldigt tydlig kurva som är väldigt robust.

Studien bekräftar alltså tidigare resultat som bland annat visar att den nedkylning som påbörjades för 500 år sen avbröts för cirka 150 år sedan, ungefär samtidigt som industrialiseringen. Den säger ingenting om det är människans utsläpp av växthusgaser som drivit på den uppvärmning vi ser nu, men visar att temperaturökningen är markant vid samma tid som växthusgasutsläppen ökade. Under en flera tusen år lång tid för cirka 5000 till 8000 år sedan låg medeltemperaturen högre än vad den är idag, sedan dess har den sjunkit sakta men säkert med några undantag men alltså ökat igen sen industrialiseringen.

Rekonstruktionen av hur klimatet har varierat sen istiden baseras i studien på redan publicerade forskningsrapporter med material från borrkärnor på 73 platser på jorden. I de cylinderformade borrkärnorna som dras upp från land eller havsbotten kan man dra slutsatser om hur temperaturen har varierat, bland annat genom att analysera den kemiska sammansättningen i sedimentkärnorna. En svaghet är att forskarna baserar studien ifrån få platser på jordklotet, endast 73 stycken. Richard Gyllencruetz förklarar det med att det inte finns så många platser med tillförlitlig data där man kan gå tillbaka så här långt bak i tiden och att det här är det bästa man kan uppnå just nu.

Med stor sannolikhet kommer forskningsartikeln som publiceras i Science idag få stor betydelse för de avancerade beräkningar och modeller som forskarna använder, och för arbetet i FN:s klimatpanel, IPCC.

– Jag vet inte om de kommer dra några nya slutsatser från den men den blir väldigt viktigt för att använda som jämförelse material för modelleringar och modelleringar är en viktig del av IPPC:s arbete.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".