Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Forskare kritiska mot nya betygsskalan

Publicerat onsdag 12 juni 2013 kl 18.56
Forskare förespråkar alternativt betygssystem
(1:46 min)
Foto: Erik G Svensson/Scanpix.

Nu går de första niondeklassarna ut som får betyg enligt den nya betygsskalan A till F. Syftet med den nya betygsskalan med fler steg var att höja standarden på skolan, men flera svenska skolforskare menar att det saknas vetenskapligt stöd för att antalet steg i betygen påverkar elevernas studieresultat.

– Tittar vi internationellt ser vi att det varierar väldigt i hur många steg man har, från tre till 20 och det ger inget utslag i internationella kunskapsmätningar, säger Christian Lundahl.

Antalet steg i betygsskalan påverkar inte elevernas prestationer, konstaterar Chrisitan Lundal, och det går alltså på tvärs med regeringens motivering för att införa det här nya systemet med betyg i tidigare årskurser och med fler steg; att det skulle kunna göra att fler elever ska klara av att nå skolans kunskapsmål.

Den nya betygsskalan infördes i grundskolan hösten 2011 i samband med en ny läroplan. Betygen sätts med bokstäverna A-F, där A är högsta betyg och F är underkänt, och betygen ska ges från årskurs 6.

Men i stället för ett nytt betygssystem efterlyser många svenska forskare något som kallas formativ bedömning. Det är ett slags metod där eleverna kontinuerligt får reda på vad de behöver lära sig och hela tiden får frågor så att läraren vet var eleverna står och anpassar undervisningen allt eftersom.

Enligt Anders Jönsson, som är professor i didaktik på Högskolan i Kristianstad finns det stort vetenskapligt stöd för att den här metoden har positiv effekt på vad eleverna lär sig.

– Det har ju uppmärksammats väldigt mycket forskning på det här de senaste åren t ex via John Hattis raport, via forskning av formtaiv bedömning från bland annat Storbrittanien och mycket av den forskningen pekar ju på att det är processer i klassrummet som gör väldigt stor skillnad, dvs att man fångar upp elever, vad kan de? Och följer upp det här på olika sätt. Det tycks vara en väldigt stor framgångsfaktor, säger Anders Jönsson, högskolan i Kristianstad.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".