Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Fler solstrålar ska bli el med svensk forskning

Publicerat onsdag 19 juni 2013 kl 06.34
Effektivare solceller på svenska labb
(1:36 min)
1 av 2
2 av 2
Prof. Bo Albinsson Chalmers

Dagens kommersiella solceller kan bara omvandla en bråkdel av solljuset till elektricitet, men flera svenska forskargrupper håller nu på att ta fram nya tekniker som kan förbättra effektiviteten betydligt. Bo Albinsson professor i fysikalisk kemi vid Chalmers i Göteborg vill utnyttja rött och blått ljus som idag går till spillo.

– Vardera de här teknikerna skulle utan problem kunna ge upphov till 10-15 procentenheters högre verkningsgrad, säger Bo Albinsson på Chalmers.

De solceller som finns i handeln idag kan i snitt omvandla en sjättedel av solljuset till el. I teorin skulle kiselsolcellerna kunna nå upp till tredjedels effektivitet. Resten av solstrålarna förspills som värme, men med Chalmersforskarnas teknik som de är ensamma om i Sverige (både upp- och nedkonvertera) skulle ytterligare en tredjedel av solljusets spektra kunna nyttjas.

Det handlar om det långvågiga röda ljuset och kortvågiga blå. Rött ljus kan växlas upp med hjälp av relativt billiga material som antracen och porfyrin som fångar in en våglängd och skicka det vidare i en annan. Det blåa ljuset växlas istället ned med hjälp av andra mer komplexa molekyler så kallad singlettfission. Tekniken är tänkt att byggas in i dagens solceller och inom 3 år hoppas Bo Albinsson att forskninsresultaten kan föras vidare till industrin.

Men det finns fler forskargrupper i Sverige som vill hitta sätt att utnyttja mer av solljuset till el i solcellerna. På Kungliga tekniska högskolan arbetar man med kiselplattor med ett eller två lager av andra halvledarmaterial ovanpå. Ljuset kan dessutom koncentreras med linser för att höja verkningsgraden, och målet är att bygga solceller som är minst dubbelt så bra som dagens i handeln fast billigare säger professor Sebastian Lourdudoss.

– Den här forskningen går ut på att öka verkningsgraden i solcellerna och samtidigt minska kostnader. Och vår tanke är att vi skulle kunna nå det stadiet om 3-4 år, hoppas Sebastian Lourdudoss professor i halvledarmaterial vid KTH.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".