Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Knorren kvar på alla EU-grisar

Publicerat torsdag 18 juli 2013 kl 06.30
Knorren kvar på alla grisar
(2:04 min)
I Sverige är det förbjudet att kupera svansarna på grisar. Nu startar ett forskningsprojekt med målet att utöka förbudet till alla EU-länder. Foto: Gorm Kallestad/Scanpix

I många EU-länder klipps fortfarande knorren av griskultingar, ett smärtsamt ingrepp som ska stoppa stressade och uttråkade grisar från att bita varandras svansar under uppfödningen. Men nu startar ett vetenskapligt projekt där forskare från åtta EU-länder, bland annat Sverige, arbetar mot slutmålet att knorren ska vara kvar på alla EU-grisar.

Inom EU är det bara Sverige, Finland och Litauen som har totalförbud mot svanskupering. Ända sedan början av 2000-talet finns visserligen ett EU-direktiv, ett förbud, mot rutinmässig svanskupering, och det ska från och med i år vara fullt ut tillämpat inom hela EU. Men förbud i form av EU-direktiv är inte lika tvingande som EU-förordningar, och svanskupering av grisar är fortfarande vanligt i EU, säger Stefan Gunnarsson på Sveriges Lantbruksuniversitet:

– Jag kan ha viss förståelse för att lantbrukarna kanske tar det säkra för det osäkra och fortsätter med detta men det är inte tillåtet.

Kupering görs för att grisarna inte ska bitskada varandras knorrar, ett beteende som i sig är tecken på undersysselsättning och stress i en karg och trång miljö. Bland EU-grisar som har knorren kvar, finns i en del besättningar svansskador på nästan var tredje gris. Men bland svenska grisar har bara enstaka procent bitskador på knorren:

– Vi ger slaktsvinen lite mer plats, och de ska ha daglig tillgång till halm. Det är inte vanligt i Europa eller världen.

Men nu satsar alltså åtta EU-länder totalt omkring 25 miljoner kronor på ett vetenskapligt projekt, med flera olika delstudier, som har slutmålet: ingen mer svansbitning, och ingen mer kupering. Sverige är i sammanhanget föregångsland, eftersom knorrarna finns kvar och bitskadorna är så få. Stefan Gunnarsson ska i sina fältstudier främst försöka hitta optimala nivåer av halm och annat strö. Och grisarnas hela livsmiljö måste ses över om EU-direktivet ska bli ett förbud som fungerar i verkligheten.

– Det är viktigt det här att man kopplar förbudet till andra åtgärder, att man ger grisarna mer strö och att man ger dem mer utrymme och mer sysselsättning.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".