Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/

Supervulkaner funna på Mars

Publicerat torsdag 3 oktober 2013 kl 06.00
Ser inte ut som vulkaner
(2:00 min)
Vulkaner och meteoritnedslag kan se ganska lika ut. Foto: ESA/Mars Express/Freie Universitat Berlin

Fynd av vad amerikanska planetforskare beskriver som supervulkaner har kastat nytt ljus på utvecklingen av klimatet på planeten Mars.

Eftersom vulkanerna inte ser ut som konformade, höga berg har deras kratrar tidigare antagits vara meteoritnedslag.

En supervulkan brukar definieras som en vulkan som ger ifrån sig minst 500 kubikkilometer aska, lava och sten. Det handlar om enorma mängder. Som jämförelse kan nämnas att Eyafjallajökull på Island gav ifrån sig 0,7 kubikkilometer vid utbrottet 2010 - alltså bara några promille av vad en supervulkan släpper ut.

Det som gör att de nya supervulkanerna på Mars inte upptäckts förrän nu är att de inte ser ut som vulkaner.

– De är inte konformiga på det sätt som vi normalt föreställer oss vulkaner. Istället handlar det om att magma ansamlas på vissa platser under markytan. Till sist sker en explosion och enorma mängder aska och annat material slungas ut från vulkanen. Kvar blir ett stort hål i marken, säger Valentin Troll, professor vid institution för geovetenskap vid Uppsala universitet.

I studien, som presenteras i nya numret av tidskriften Nature, pekar forskarna på att det finns anledning att ompröva den tidigare klassificeringen av kratrar på Mars. Vissa kratrar, som tidigare klassades som meteoritnedslag kan i själva verket vara supervulkaner. Vulkaner som en gång, sannolikt för miljontals år sedan var synnerligen aktiva, men nu av allt att döma är slocknade.

Våldsamma och frekventa vulkanutbrott skulle kunna vara en delförklaring till att Mars har en så jämförelsevis tunn atmosfär.

– Sannolikt har mycket av de lättflyktiga ämnena försvunnit från Mars när supervulkanerna exploderat och eftersom gravitationen varit så svag har ämnena inte, som på Jorden, kunnat hållas kvar och bilda en atmosfär, avslutar Valentin Troll.

Referens: Nature vol 502, 3 oct, 2013.

DOI:10.1038/nature12482

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".