Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Droppstenar avslöjar dåtidens klimat

Publicerat fredag 17 januari 2014 kl 06.00
Grottstenar och klimat
(1:59 min)
1 av 3
Johannes Lundberg i färd med att knacka loss en stalagmit i Dekorerade gången. Foto: Michaela Lundell
Paleoklimatologen Hanna Sundqvist har sitt "labb" i Korkskruven, djupt inne i Korallgrottan. Foto: Michaela Lundell
2 av 3
Paleoklimatologen Hanna Sundqvist har sitt "labb" i Korkskruven, djupt inne i Korallgrottan. Foto: Michaela Lundell
Grottutforskaren Johannes Lundberg och paleoklimatologen Hanna Sundqvist ovanför en av ingångarna till Korallgrottan. Foto: Michaela Lundell
3 av 3
Grottutforskaren Johannes Lundberg och paleoklimatologen Hanna Sundqvist ovanför en av ingångarna till Korallgrottan. Foto: Michaela Lundell

Droppstenar i grottor kan fungera som klimathistoriska arkiv och nu ska stalagmiter från Sveriges längsta grotta användas i en kartläggning av Europas klimat de senaste tvåtusen åren.

Vi var med när den svenska stalagmitforskaren besökte grottan för första gången inom ramarna för det här projektet.

Vi befinner oss i Korallgrottan i Jämtland, en av få svenska grottor där det finns droppstenar, och som dessutom går att datera eftersom de innehåller uran. Det är trångt, lerigt och kallt som i ett kylskåp.

Fältassistenten Johannes Lundberg har precis knackat loss en av droppstenarna från grottans golv, alltså en stalagmit. Den ser ut ungefär som en hattifnatt, till både färg och form, en dryg decimeter hög, mjölkvit cylinder.

Den här stalagmiten ska klimatforskaren Hanna Sundqvist från Stockholms universitet använda för att ta reda på hur klimatet varit här de senaste tvåtusen åren, med hjälp av så kallad syreisotopanalys.

Hon har använt droppstenar härifrån i över ett decennium. Men nu ingår de i ett större europeiskt projekt där forskarna jämför olika slags naturliga klimatarkiv med varann.

Så medan Hanna Sundqvist analyserar stalagmiter från grottan undersöker andra forskare trädringar och sjösediment här i närheten. Och samma sak på flera platser runtom i Europa. Syftet är att ge en mer detaljerad bild av hur klimatet varierat bakåt i tiden.

– Har det skett uppvärmningar förut och gick de snabbare eller långsammare än den här uppvärmningen vi ser idag, till exempel? Eller kan klimatet helt plötsligt kylas av väldigt snabbt? Men vad man också kan göra är att om man då har en bättre bild av hur klimatet varierade bakåt i tiden, så kan man då köra de här klimatmodellerna man använder för framtida klimatanalyser bakåt i tiden och se om de stämmer med de här proxydata som vi har samlat in, säger hon.

Såna här naturliga klimatarkiv som droppstenar, trädringar o sjösediment kan va väldigt svåra atttolka. Men genom att jämföra olika sorters arkiv från samma plats och med samma metod, hoppas forskarna i det här projektet kunna göra säkrare historiska rekonstruktioner. De behövs alltså också för att utveckla de modeller som ska förutspå framtidens klimat.

Reporter: Michaela Lundell

Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.