Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Kråkors arvsmassa skapar frågor

Publicerat måndag 23 juni 2014 kl 06.32
Liten skillnad mellan kråkor
(2:19 min)
1 av 3
Kråka. Foto: Jelmer Poelstra.
Forskningsgrupen. Foto: Niklas Zachrisson/Sveriges Radio
2 av 3
Forskningsgrupen. Foto: Niklas Zachrisson/Sveriges Radio
Foto: Jelmer Poelstra.
3 av 3
Foto: Jelmer Poelstra.

Vad är egentligen en art? En ny studie på kråkors arvsmassa visar att det inte alltid är så självklart hur vi ska dela in naturen.

Jochen Wolf, lektor i evolutionsbiologi, har tillsammans med sina kollegor vid Uppsala universitet undersökt vad det är som skiljer arten svartkråka från arten gråkråka.

– Det är en jätteliten del av genomet som skiljer mellan gråkråkor och svartkråkorna och skillnaderna inom en art är större en mellan två arter. Och det ifrågasätter hela artbegreppet, då vet man inte längre hur man definierar en art, säger han.

Enligt det biologiska artbegreppet definieras en art som en grupp individer som kan para sig med varandra och är reproduktivt isolerade från andra liknande grupper, det vill säga arter. Men det här stämmer inte för de organismer som kan befrukta sig själva och heller inte för exempelvis kråkfåglar som Jochen Wolf och hans kollegor studerat.

Trots att den mörka svartkråkan parar sig med den mer grå-svartfärgade gråkråkan, utmed en så kallad hybridzon i mellersta delarna av Europa, behåller kråkorna sina distinkta färger och betraktas därmed som helt olika arter. Mindre än en procent av kråkarternas arvsmassa skiljer dem åt enligt den nya studien som publiceras i tidskriften Science. Efter att Uppsalaforskarna också födde upp kråkfåglar, upptäckte de att just dessa gener kodar för en medfödd smak för antingen grå, eller svart partner.

Något så enkelt som vad för slags färg som ett djur gillar på sin partner kan alltså leda till en helt ny art. Men redan på 1800-talet uttryckte Darwin sin skepsism mot artbegreppet. Han menade att alla organismer var i ständig förändring och inte kunde fixeras i Linnés fasta indelning, något som kallas för Linnés förbannelse.

– Det är lite kaotiskt, det är inte bara så att arter bara uppstår så där, det är jättesvårt. Det är ett koncept som vi har som människor bara, som inte riktigt finns därute i naturen.

Kan man säga att det inte finns arter, till och med?

– Ja det är en filosofisk fråga. På nåt sätt finns arter, om man jämför en människa med en schimpans, så kan man säga att ja, de är enskilda enheter, de är olika arter, men under processen (evolutionsprocessen red. anm.) som pågår väldigt länge, då är det subjektivt var man drar linjen. Är det morfologisk karaktär, beteende eller gener? Då finns inte en objektiv defenition, säger Jochen Wolf, som menar att i alla fall svart- och gråkråkan troligen kommer anses som en och samma art framöver.

Referens: "The genomic landscape underlying phenotypic integrity in the face of gene flow in crows,", J.W. Poelstra et. Al. Science, 20 juni 2014 Vol 344, DOI: 10.1126/science.1253226

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".