Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/

Här simuleras raskatastrofer i Norge

Publicerat tisdag 4 november 2014 kl 06.00
Fjällrasens konsekvenser studeras i Trondheim
(1:48 min)
1 av 2
Leif Lia med kollegerna Geir Walsö och Kaspar Vereide står beredda att släppa ner stora klossar i bassängen, som då får vatten att rinna över kanterna. Foto: Björn Gunér/SR
2 av 2
Civilförsvaret sätter upp spärrar och förbereder för att stänga av området kring berget Mannen. Foto: Terje Pedersen/TT

Under 1900-talet omkom 175 människor i Norge när fjällras resulterat i svåra översvämningar i vattendrag och dammar. Men med modern övervakning och forskning ska riskerna för bergskred och flodvågor minska.

Norge har en historia av allvarliga naturkatastrofer som dödat många människor och särskilt allvarligt har det varit när fjällskred satt igång störtfloder i fjordarna.

Men modern övervakning har minskat riskerna, och i vattenkraftlandet Norge görs det även mycket konkret forskning kring hur ras kan få dammar att svämma över och i värsta fall brista.

I Vattendragslaboratoriet i Trondheim pågår mycket forskning kring rasriskerna och dess konsekvenser.

– Vi har ju kartlagt över 100 magasin i Norge som är potentiellt utsatta för skred. Och om man får fjällskred ner i ett magasin så blir det stora vågor som kan skada dammarna, säger professor Leif Lia vid Vattendragslaboratoriet.

Kan det skada människor också och bebyggelse?

– Ja alltså om det blir stora vågor över fyllningsdammar kan det i värsta fall leda till att de brister, vilket kan leda till väldigt stora katastrofer. Så det här är katastrof-forskning egentligen.

Så sent som under förra seklet dog 175 människor i Norge av ras och skred, bland annat av flodvågor efter ras ner i vattendrag. Det är alltså allvar bakom den här forskningen, även om det faktiskt framstår som lite lekfullt där vi står och tittar på en stor modell av ett fjordlandskap med en slingrande s-formad damm.

Den är ungefär 20 meter lång och ett par meter bred med turkost glimrande alldeles vanligt halvmeterdjupt vatten. Vid ena kanten står en lutande ramp som kan lossa några stora klossar så att de faller ner i bassängen. På så sätt studeras hur stora och kraftfulla vågor som bildas och hur mycket vatten som flödar över vallen i dammens ena ände.

När det gäller det ras som väntas vid berget Mannen inte så långt härifrån Trondheim är det ganska beskedligt, och ingen damm eller vattendrag hotas. Men i framtiden väntas mycket mer av fjället Mannen rasa. Då kan det kan bli ett 300 gånger större ras ner i en älv, säger Leif Lia.

– Det skredet som väntas vid Mannen nu är väldigt litet. Men själva Mannen är också ett nytt potentiellt skred, så det kan gott hända att den situationen kommer upp, det vet vi inte än.

Alltså om hela fjället skulle rasa ner och inte bara de 100 000 kubikmeter som man förväntar sig kan rasa nu i dagarna?

– Ja. Jag har sett ett tal på 30 miljoner kubimeter, som är det stora skredet. Och det kommer ju dämma upp älven Rauma, så det blir en situation.

Men det är också en situation som kan simuleras här med god säkerhet, säger Leif Lia.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".