Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Kunskapsluckor om resistenta bakterier

Publicerat tisdag 9 december 2014 kl 06.00
ESBL-bakterier i tarmen
(1:24 min)
Marianne Sunde på det norska Folkehelseinstituttet.
Marianne Sunde. Foto: Sara Sällström/Sveriges Radio

Är antibiotikaresistenta bakterier i mat ett problem? Den frågan ställdes på ett seminarium i Uppsala under måndagen.

På senare tid har det ju talats en hel del om resistenta MRSA-bakterier i griskött från Tyskland och Danmark. Men på seminariet, som ordnades av Livsmedelsverket, Folkhälsomyndigheten och Statens veterinärmedicinska anstalt, så handlade det istället mycket om de resistenta ESBL-bakterier som ofta brukar förknippas med kycklingproduktion.

Och när det gäller spridningen av just de här bakterierna är det mycket som vi inte vet, säger Marianne Sunde från det norska Folkehelseinstituttet.

– Vi har stora kunskapsluckor, och det är väldigt viktigt att vi skaffar oss ett bättre kunskapsunderlag och följer situationen framöver.

Att myndigheterna tycker att det viktigt att lära sig mer om riskerna för att ESBL-bakterier ska spridas beror på risken för att vi människor ska få in de här bakterierna som en del av vår normala tarmflora.

Många av de infektioner vi får när vi blir sjuka orsakas nämligen av bakterier som finns i våra egna tarmar. Och blir det då vanligare med antibiotikaresistenta bakterier i tarmen, så skulle risken kunna öka för att få sjukdomar som är svåra att behandla.

– I nästa led blir det en ökad risk när man blir sjuk, ja. Eftersom man riskerar att inte få effekt av den antibiotika man väljer som förstahandspreparat.

För ett par veckor sedan presenterades resultaten i en rapport från en stor svensk studie om ESBL-bakterier. En del av de resultaten kan tolkas som att maten i Sverige inte innebär så stor risk för att bakterierna kan spridas.

Men trots det tycker Marianne Sunde att det behövs mer forskning om maten.

--Det här måste vi fortsätta följa upp. För bakterierna ändrar sig fort, och problematiken med resistenta bakterier i mat är relativt ny i Norden. Så det är möjligt att det är för tidigt så att vi helt enkelt inte har sett smittoeffekten än.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".