Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Långsam rörelse ledde till jordbävning

Publicerat onsdag 7 januari 2015 kl 06.00
Satelitbild över skadorna på det Japanska kärnkraftverket Fukushima. Foto: Digital Globe/Scanpix
1 av 2
Satellitbild över skadorna på kärnkraftverket Fukushima. Foto: Digital Globe/Scanpix
Seismologen Björn Lund. Foto: Björn Gunér/SR
2 av 2
Seismologen Björn Lund. Foto: Björn Gunér/SR

Den stora jordbävningen utanför Japan 2011, som orsakade en tsunami där många dog och kärnkraftverket i Fukushima förstördes, var resultatet av nio års långsamma rörelser bland plattorna.

Forskarna, som nu för första gången ser detta mönster genom analys av GPS-data, menar att man nu kan övervaka GPS-information för att bättre kunna förutsäga jordbävningar i framtiden.

– Ja, här har man sätt en väldigt spännande observation, där man har kunnat visa att plattgränsen, där den stora jordbävningen skedde 2011, faktiskt började röra sig redan 9 år tidigare. Det har skett en långsam rörelse, djupare ner i jorden, på den här plattgränsen som började redan 2002, och som sakta har överfört spänningar upp på det område där det stora skalvet sedan skedde, säger seismologen Björn Lund.

Och hur märkvärdigt är det här som man har observerat?

– Det är första gången man har sett en sådan här lång rörelse som inte genererar jordbävningar över huvud taget, man har alltså nio års långsam rörelse. Och sedan har man aldrig sett en sådan här rörelse i det här området, man har haft korta perioder av långsam rörelse, men inte något som har varit så här långt.

Och vad blir då nyttan av att veta detta?

– Om man antar att alla subduktionszoner, alltså där en platta åker ner under en annan, fungerar på ungefär samma sätt skulle man kunna tänka sig att täta noggranna mätningar på de ställen där man riskerar stora skalv kan upptäcka när det börjar släppa i subduktionszonerna. Därmed kan man få en indikation om att det är någonting på gång. I det här fallet tog det nio år.

Är det här ett sätt att hålla uppsikt som inte sker idag?

– Ja, på många ställen har man övervakning. Japan är främst, där har man otroligt mycket instrument. Även i Kalifornien har man ganska god koll på sin San Andreas-förkastning, men på många håll i världen har man inte ekonomiska möjligheter att ha så täta nät, så det är någonting för framtiden. Man försöker hjälpas åt att bygga upp övervakningsnät, precis som man använder seismometrar för att titta på jordbävningar, så har man också täta GPS-nätverk, säger seismologen Björn Lund.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.

Användarkommentarer

Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".