Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Marknaden skapar skillnader mellan könen

Publicerat måndag 2 februari 2015 kl 06.00
Jämställdhet och tillväxt kan gå hand i hand
(1:46 min)
En vit och röd båt som ser ut att röra sig snabbt i vattnet, med förare i röda kläder
1 av 2
Byggd för manlig förare? Foto: mbtrama/Flickr CC
Sophia Ivarsson sitter kontorsmiljö, bredvid en fruktkorg
2 av 2
En normkritisk blick ger goda förutsättningar för kreativitet och innovation, säger Sophia Ivarsson på Vinnova. Foto: Ylva Carlqvist Warnborg/SR

Förra året satsade innovationsmyndigheten Vinnova 15 miljoner kronor på specifikt normkritisk innovation - alltså riktade pengar till företag, myndigheter och organisationer som vill förverkliga idéer för ökad jämställdhet och jämlikhet.

– Vi har ju både ett demokratiskt uppdrag att öka jämställdheten och jämlikheten i Sverige, och samtidigt behöver vi skapa tillväxt. Ett sätt att skapa tillväxt är innovationer. Om man kopplar samman de här stärker vi två stora viktiga områden för Sverige, säger Sophia Ivarsson, ansvarig för programmet "Genus och mångfald för innovation".

Normkritiskt tänkande kan vara svårt, eftersom det handlar om att upptäcka, vända och vrida på och se nya möjligheter och behov kring det vi brukar ta för givet och aldrig ifrågasätta. Men just därför är det också ett fält med stora möjligheter för kreativitet och innovation.

Marknaden själv skapar hela tiden skillnader mellan könen, menar etnologen Magdalena Petersson McIntyre på Centrum för konsumtionsvetenskap vid Göteborgs universitet. Det finns för alla uppenbara exempel, såsom barnkläder och leksaker, som ofta är extremt tydligt uppdelade efter stereotypa könsroller.

Men så finns också många inbyggda, outtalade skillnader som kräver en mer normkritisk blick för att upptäckas - och det är det som normkritisk innovation bidrar med.

– Man "stör" i betydelsesystem kring kön, och visar att det faktiskt inte är så att det är något givet eller självklart eller "naturligt" i hur bilar eller båtar konstrueras. Om förarsätet i en båt är utformat för en människa som är kanske 1.80 lång, då finns det ju en föreställning om en manlig användare inristad i båtdesignen, säger Magdalena Petersson McIntyre.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".